Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Eggverktyg - Knivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIALTILLVERKNINGAR. EGGVERKTYG. KNIVAR.
297
instickes, det hela vändes om och mittpartiet uppvärmes något med en lödlampa, så
att den smälta metallen väl rinner ned och åstadkommer en tät anslutning.
Svårigheten att riktigt säkert fästa skaftet vid bladet har gjort, att man för några
årtionden sedan återupptagit den gamla metoden att tillverka blad och skaft i ett stycke.
Fig. 500 visar en sådan kniv i dess olika tillverkningsstadier: a efter första hej ningen
i sänke, & efter bladets utsmidning, c efter utstansningen och d efter färdigslipningen.
Skaftet visar här rombisk tvärskärning men göres även av oval eller annan form. Det
massiva skaftet har ofta den olägenheten att bliva för tungt, så framt man ej gör det
mycket litet. Av denna anledning tillverkas kniven även sålunda, att skaftet göres
av tvenne skålformiga, sammanlödda hälfter, varvid bladet och skaftets ena hälft hejas
i ett stycke på ovan beskrivna sätt, varefter den andra skafthalvan fastlödes.
För tillverkning av billigare bordsknivar har man dock en bekvämare och
betydligt enklare metod, nämligen att utklippa blad och tång i ett stycke ur stålplåt samt
göra skaftet av tvenne å ömse sidor av tången fästa trästycken, en metod som allmänt
tillämpas i vårt land. Av en c:a 50 mm bred och 2 mm tjock, valsad stålskena (fig.
501 a), avklippt till en längd av c:a 170 mm, tillverkas tvenne knivar sålunda, att
skenan uträckes i ett valsverk med s. k. avbrutna spår, varvid valsningen börjar vid f och
sker först åt ena hållet för uträckning till skaftet och sedan åt andra hållet för bladet.
Valsarnas spår äro så formade, att skenan blir tjockast på mitten och förtunnas åt
sidorna vid de blivande knivbladens eggar, b. Härefter följer utstansning av två blad
i bredd, c, och sedan bladet härdats, anlöpts, slipats och fyra små hål borrats i
skaftplåten, fästas de två av något hårt träslag utskurna träskivorna å ömse sidor genom
nitar av mässingstråd. Dessa två skivor, »skällorna», sammanhållas nedtill och förenas
med knivbladet genom två brickor, »mitror», av järn, vilka hejas särskilt och
sammanhållas med en nit. Det hela putsas och poleras slutligen på smärgel- och
polerskivor.
Till bordsknivfabrikationen brukar man vanligen hänföra tillverkning av gafflar,
mindre kanhända ur fabrikationssynpunkt än med hänsyn till språkbruk och
användning. Liksom knivarna kunna gafflarna tillverkas genom uträckning av ett
stång-formigt ämne eller genom utklippning ur plåt. I förra fallet blir förloppet lika med
det, som visas i fig. 502, i senare med det i fig. 501. Är råmaterialet tillräckligt tunt,
utstansas mellanrummen mellan gaffelklorna direkt, men vid användning av grövre
material sker en förarbetning genom hejning, varefter mellanrummen utstansas. Klorna
slipas och putsas med remmar, försedda med fastlimmad smärgel.
Penn- och fickknivar i allmänhet tillverkas vanligen av plåt. Detta material är
här fullt lämpligt, då bladet ej behöver någon bricka och ej heller någon kraftig
uträckning för bibringande av stor elasticitet.
Fig. 502 visar tillverkningen av bladet till en pennkniv i dess olika
utvecklingsskeden. Allt onödigt arbete undvikes, och allting sker på snabbaste sätt, ty produkten
måste oftast göras mycket billig. Redan första avbildningen a visar, huru man sparar
material vid utklippningen av bladet. Fig. 503 visar de olika delarna av skaftet: de
för en fyrbladig kniv erforderliga tre plåtarna a, f, k, de båda ryggfjädrarna c, i och
nitarna b; d, e, g, h äro de olika bladen, m den färdiga kniven.
Under det att denna enkla form varit nästan uteslutande använd ända tills för
kort tid sedan, om man nämligen undantager alla mer eller mindre tillfälHga delar,
såsom korkskruv, porterbrytare, handskknäppare, nagelfil, nagelsax, cigarrsnoppare m. m.,
så finner man för närvarande en mängd helt nya konstruktioner, som huvudsakligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
