Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIALTILLVERKNINGAR. FILAR.
335
emot Sheffield, den engelska filfabrikationens centrum, började därmed först 1618.
Huvudorten för den tyska tillverkningen är för närvarande Remscheid i Westfalen,
varest den ursprungligen utgjorde ett slags hemindustri, såsom förhållandet varit även
i vårt land inom flera järn- och stålmanufakturer. Den person, som vid slutet av
1840-talet ombildade filtillverkningen till en enhetlig fabrikation, var Reinhard
Mannes-mann, född 1814. Till en början var man dock i Tyskland inom denna tillverkning helt
och hållet beroende av England.i fråga om råmaterialet, degelgjutstål. De största fil—
Fig. 622. Arm- eller bestötfil. Fig. 623. Packfil. Fig. 624. Handfil. Fig. 625. MaskinfiL
Fig. 626. Dussinfilar; a flat, b halvrund, c fyrkant-, d rund-, e trekant-, / kniv-, g svärd-, h möbel-,
i flattrekant-, k, l fågeltunga, m, n, o såg-, p bandsåg-, q kransågfil.
fabrikerna för närvarande finnas i Amerika (H. Disston & Sons) samt i Sheffield,
varemot Tyskland och Frankrike intaga en mera underordnad plats.
Filarnas indelning eller benämning rättar «sig efter deras storlek,
förpacknings-eller försäljningssätt, form, gradens beskaffenhet samt användningssättet. Man skiljer
sålunda först och främst på grova och fina filar, de förra av större dimensioner och med
grövre tänder. Till dem höra arm- eller bestötfilar (fig. 622), packfilar (fig. 623) och
hand-filar (fig. 624). Enär dessa filar vid förpackning ofta omvirades med halm tåg, fingo
.de ofta benämningen halmfilar. De användas huvudsakligen till en förberedande
bearbetning av skrovliga arbetsytor, av vilken anledning de även kallas »skrubbfilar» eller
»förfilar», samt fordra stor arbetskraft men lämna också stor spånmängd. Därnäst följa
i storlek maskinfilar med finare grader och plattare form än de på mitten ganska
utsvällda grovfilarna. De finare filarna, vilka vanligen försäljas dussinvis och av denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
