Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIALTILLVERKNINGAR. FILAR.
339
liten eggvinkel och bör hållas väl skärpt. Mejseln avser dock ej att skära utan blott att
bilda en fördjupning genom metallens undanskjutande. I Amerika använder man för
mejselns skärpning ofta horisontala slipskivor av gjutjärn eller bly tillika med smärgel
och olja.
Som bekant äro de flesta filar »dubbelgradiga», d. v. s. hava tvenne varandra
korsande system av parallella grader och fördjupningar, till skillnad från de »enkelgradiga»,
som hava blott ett sådant system, »undergrad», och endast kunna användas för mjuka
metaller, enär motståndet mot filens arbete skulle bliva alltför stort vid hårda
metaller. Genom den s. k. »övergraden» delas undergraden i en mängd små, skärande
spetsar. Vid huggning av enkelgradiga filar användes en blott på ena sidan slipad
mejsel (fig. 635, c). För raspar åter får mejseln en trekantig spets (fig. 365, d).
Huggningen börjar vid spetsen. Filämnet ligger antingen direkt på städet på ett
underlag av zinkplåt
eller också i ett vid
detsamma fäst
bly-sänke. Spetsen och
tången stickas under
remmar, som hållas
spända med
foten,varigenom ämnet stadigt
tryckes mot
underlaget.
Den genom ett
säkert slag indrivna,
något utåt lutande
mejseln intränger i
stålet, därvid
bildande en upphöjd kant
eller egg, mot vilken
mejseln hålles vid
nästa hugg.
Filhugga
ren arbetar sålunda med ledning av känseln för varje slag. Men denna bliver genom
den långvariga övningen så fin, att graderna få en nästan matematisk
likformighet, varför det mången gång är svårt att skilja en maskinhuggen från en handhuggen
fil. Härtill kommer att hammarslagets styrka måste rätta sig efter filens bredd, så
att exempelvis en s. k. spetsflatfil, som avsmalnar mot spetsen, bör hava grundare hugg
och tätare liggande tänder vid spetsen än på mitten. Även filens material och ändamål
utöva inflytande på huggningens art. Dock är materialets art numera ej av samma
betydelse för handhuggningen som förr, då man nu har lättare att erhålla ett fullt
likartat stål.
Långt svårare är huggning av raspar. Här saknas nämligen varje ansats som skulle
kunna leda filhuggaren, och blott ett skarpt ögonmått, i någon mån med stöd av en
ytterst fin känsel, bestämmer platsen för nästa hugg.
I följd av den utomordentliga färdighet, som erfordras för huggning av filar för
hand, låg tanken nära till hands att använda maskiner, och filhuggningsmaskinerna
äro därföre av jämförelsevis gammalt datum. Uti Nationalmuseet i Nürnberg
finnes en sådan maskin, vars ålder och härkomst visserligen svårligen låta sig bestämma,
Fig. 636. Gammal tysk filhuggningsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
