Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
METALLERNAS BEARBETNING.
men vars konstruktiva anordning är särdeles väl genomtänkt. Hela maskinen, som
schematiskt visas i fig. 636, är helt och hållet av järn, och själva stativet är i detta
hänseende av stort intresse, såsom tydligt belysande det förhållandet, att man under
denna maskinernas barndomsperiod sammanfogade dem av flera delar med
dimensioner och hopfästning, som fullkomligt efterliknade de dittills uteslutande brukliga
trästativen eller »stolarna». Hammarvikten b sättes i rörelse, parallellt med sig själv,
utav axeln c medelst lyftkammar. Mejseln d styres av en bågfjäder, och filämnet fästes
mellan ett par backar e och f på en släde, som frammatas under mejseln medelst
kugg-stång och drev, såsom å fig. tydligt angives.
Även i vårt land finnes förvarad en modell till en filhuggningsmaskin, som torde
vara av ungefär samma datum som den nyss beskrivna. Denna modell, som tillhör
Tekniska högskolans samlingar, torde med sannolikhet vara uppfunnen av Kristofer
Polhem, vilken, såsom bekant, inrättade ett filhuggeri vid Stjärnsund omkring
år 1700. Möjligt är, att Polhem vid sin utländska resa sett den ovan beskrivna, tyska
maskinen eller någon kopia av densamma, ty vissa delar av maskinerna äro anordnade
på samma sätt, exempelvis hammarhuvudets rörelse genom lyftkam (vilken anordning
dock redan denna tid användes för de flesta mekaniska hammare), mejselns fästande
vid en bågfjäder m. m. Bordets frammatning åstadkommes dock vid den svenska
maskinen genom skruv och mutter, och hela anordningen av denna maskin visar en mera
utpräglad uppfinningsförmåga hos konstruktören. Möjligt är också, att maskinen, som
för övrigt har trästativ och överallt visar eleganta former, är av Polhem konstruerad
utan något föredöme.
De moderna filhuggningsmaskinerna infördes först i England och Amerika,
därefter i Tyskland (Remscheid) 1873, varest man till en början hade stora svårigheter
att bekämpa vid införandet av det maskinhuggna fabrikatet. Samma förhållande gäller
vårt land, varest dock numera alla filfabriker använda maskinhuggning, möjligen här
och där vid sidan därav även handhuggning. Få verktygsmaskiner hava behövt så
lång tid som dessa för att vinna insteg, och anledningen härtill har helt säkert till
största delen legat i de utomordentliga svårigheter man haft att bekämpa vid själva
konstruktionen. På många ställen hava strejker bidragit till maskinens fullständiga
införande. På andra ställen, där man med stor fördom fasthöll vid de handhuggna
filarna på grund av det speciellt för detta arbete karakteristiska yttre utseendet,
således en betydelselös egenskap, beroende på mod och vana, lärde man snart
att åstadkomma samma effekt hos de maskinhuggna filarna, och därmed försvann
fördomen.
Det ursprungliga motståndet härrörde dock från maskinens bristande förmåga
att kunna anpassas efter stålet, vars ojämnhet den ej kunde följa. Ej heller kunde den
tillräckligt anpassa mejselns läge efter omständigheterna. Dessa och andra svårigheter
äro nu övervunna, sedan man lärt sig tillverka ett alltigenom likartat stål och sedan den
konstruktiva anordningen i hög grad fulländats. Dock förutsätter maskinens
användning alltid ett sorgfälligt förarbetat filämne.
Filhuggningsmaskiner finnas av mycket växlande anordning, dock med vissa delar
gemensamma, nämligen bord med support för filämnets fästande, slagstämpel med
mejsel och spännfjäder samt driven av kamskiva.
Bordet och mejseln måste bilda en viss vinkel med varandra, vilken vid flera
system är föränderlig och i medeltal uppgår till 73°. För detta ändamål kan den slid, som
uppbär mejselns styrning, vridas i ett vertikalplan, såsom den i fig. 637 visade maskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
