Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Ur med balans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
URTEKNIK.
Fig. 813. Slagverk.
förbindelse med klocksnöret 13, och hjulet 14, vilket genom det sextandade drivhjulet
15 påverkar vindfånget 16 med hjärtskivan 17. Alldeles där bakom befinner sig
slagskivan 18.
Dessa enkla konstruktioner för ett urverk voro dock ända in på 1500-talet
rätt sparsamt förekommande, men bilda likväl utgångsformen för en vidareutveckling
av urtekniken. Enligt detta system gjordes i Sverige
s. k. Wirserumsur ända in i slutet av 1700- och
början av 1800-talen.
Såsom redan i det föregående är något omnämnt,
försågos uren ganska tidigt med slagverk, och fig. 813
visar principen för en dylik anordning.
Liksom urverket drives slagverket av ett lod,
vilket hänger i det omkring trumman B upplindade
snöret A. På axeln till B sitter hjulet C, som griper
in i driven n. Axeln till denna driv avslutas med ett
fyrkantigt stycke, på vilket urnyckeln inpassas, när
slagverket skall dragas upp.
Från axeln på n överför hjulet E rörelsen på
driven F, som sitter på axeln till hjulet G, härifrån
vidare genom förmedling av driven H och hjulet 1 till
driven K och hjulet L. I det att L slutligen ingriper
i driven M, sättas de båda plattorna NN i hastigt
kringgående rörelse kring axeln vid M.
Då de båda plattorna NN därvid måste
övervinna luftmotståndet, vilket hämmar deras allt för
snabba kringvridning, så komma de att röra sig
ganska likformigt; de tjänstgöra med andra ord som
en slags regulator på slagverket.
Hjulet I har ett litet stift på den å figuren dolda
sidan, vilket stift vanligen befinner sig under den
fjädrande hake, som utgör den övre avslutningen på
den kring sin nedre ändpunkt vridbara hävarmen h.
Denna hävarm påverkas av nämnda stift, vilket icke
är synligt å figuren, varje hel- och halv-timme eller
blott varje hel timme och föres då åt höger. Så
snart detta sker, blir lodet vid A i tillfälle att
påverka samtliga hjul i slagverket, så att dessa begynna
gå, och denna rörelse pågår, till dess stiftet åter har
uppnått sitt forna läge mot haken h; hjulet 1 har
med andra ord fullbordat ett varv. Under det att hjulen vrida sig runt, stöta de på
hjulet G sittande stiften a med regelbundna mellanrum mot den kring punkten e
vridbara hävarmen b, som av en fjäder hålles i sitt läge. Denna hävarm tvingas nu av
stiften a tillbaka, och samtidigt medföljer i denna rörelse en fjädrande metallstång,
som upptill bär hammaren c. Stiftet a släpper emellertid strax hävarmen b, och i
det att fjädern snabbt tvingar densamma tillbaka i dess ursprungsläge faller
hammaren mot klockan f, å vilken den slår ned, varpå den omedelbart av den fjädrande
stålstången föres tillbaka från klockan, och en ton höres.
Fig. 814. Skiva som bestämmer slagens
antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
