Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Ur med balans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE MEKANISKA UREN. UR MED FJÄDERKRAFT.
409
Återvänder nu hävarmen h strax till sitt utgångsläge, så gör hjulet 1 blott ett varv,
och härunder har blott ett av stiften a berört hävarmen b. Så är förhållandet, då uret
slår halvtimmar eller ett. Skall det slå två gånger, tre gånger o. s. v. ända till tolv gånger,
så måste det ordnas så, att hävarmen h under en längre tidsperiod hålles ifrån hjulet I
med dess stift. Detta uppnås förmedelst en skiva l sittande på samma axel som hjulet E
och sålunda vridande sig runt med detta. Fig. 814 visar, hurusom skivan l är försedd
med inskärningar på olika avstånd från varandra. I dessa passar en knivartad ansats k
på hävstången h, vilken, då den befinner sig på skivans yttre omkrets, förhindrar att
hävarmen h kvarhåller stiftet på hjulet 1. Skall nu uret slå ett, så befinna sig de två
på varandra följande inskärningarna så nära varandra, att kniven faller in i den andra
av dessa omedelbart som hjulet 1 har gått runt ett varv. Uret slår däremot två slag,
då avståndet mellan tvenne närliggande inskärningar är dubbelt så stort som vid det
föregående tillfället, tre slag, då avståndet är tre gånger så stort o. s. v. Ett ur, som
skall slå hela timmar, måste således hava tolv inskärningar, vilkas avstånd växa enligt
vad som är ovan sagt. Skall uret därtill slå halvtimmar, så måste mellan dessa finnas
ytterligare tolv inskärningar, vilka äro belägna på inbördes avstånd motsvarande ett
slag. I förra fallet måste skivans omkrets vara delad i 78 lika stora delar, i senare fallet
i 90. Fig. 814 visar en skiva av det senare slaget. Således gör hjulet I i förra fallet 78
varv under tolv timmar, i senare fallet 90 varv under samma tid.
Ur med fjäderkraft. Fickur med spindelgång. Allt efter som
tekniken utvecklades, kunde man förfärdiga allt mindre ur och detta i all synnerhet sedan
man i stället för att använda lod såsom dragkraft begynte bruka en fjäderkonstruktion.
Denna uppfinning blev naturligtvis av stor betydelse för urteknikens vidare
utveckling och icke minst när det gällde konstruerandet av mindre ur, fickur. Äran av att
hava uppfunnit fickuret tillskrives Peter Henlein, en klensmed i Nürnberg, som år
1510 lär ha tillverkat det första uret av detta slag. Han använde sig av spindelgång,
vilken gångart under mer än ett århundrade var den brukliga, och balans, men för att
begränsa den senares utslag använde han ett svinborst, vilket hejdade armens svängning.
Man håller också för troligt, att Peter Henlein var den förste, som i sina ur använde
fjädern såsom drivkraft i stället för lod, såsom tidigare hade varit vanligt. I ett arbete
från år 1511 säges det nämligen härom följande: »För var dag som går göres det allt
fler och fler märkliga uppfinningar. Nu har en helt ung man, Peter Hele, utfört ett
arbete, som t. o. m. de lärdaste matematiker icke kunna annat än beundra. Ty av vanligt
järn tillverkar han ur med alla de hjul som härför behövas, vilka ur — hur de än vändas
och hållas — utan någon som helst vikt både kunna visa tiden och slå, allt under 24
timmar, och detta vare sig man bär dem på bröstet eller i sin ficka.»
Helt visst rör det sig härvidlag om beskrivningen av ett ur med fjäder. Genom denna
märkliga uppfinning blev det möjligt att förminska urens storlek, och utvecklingens
gång gick från tornur till väggur och från dessa till fickuren.
Den nämnda uppfinningen, som i sig innebar oanade utvecklingsmöjligheter,
förorsakade dock till en början vissa olägenheter, alldenstund en helt uppdragen fjäder
naturligtvis utvecklade betydligt större kraft än en blott till hälften eller i ringa grad
uppdragen, varigenom uren erhöllo en högst betänklig oregelbunden gång. Då hade de äldre
loduren visat tiden mera regelrätt.
Urens mekanism vid denna tid var också skäligen enkel. De av järn bestående
delarna sammanhöllos av nitar; först omkring år 1540 kommo skruvar till
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
