Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Ur med balans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
URTEKNIK.
vändning. Själva fjädern, 1 å fig. 815, som ännu ej hade något särskilt fjäderhus, hölls,
då den ej var uppdragen, ifrån beröringen med angränsande hjul förmedelst små
inborrade stift 2, vilka blevo utgångspunkten för det senare tillkomna fjäderhuset.
När fjädern var uppdragen satte den i rörelse hjulet 3, vilket grep in i driven 4 med
tillhörande hjul på axeln för minutvisaren. Detta hjul påverkade driven 5 med dess hjul,
Fig. 815. Verket i ett fickur från 1500-talets början.
som i sin tur påverkade kronhjulet 6, vilket slutligen grep in i steghjulet 7. Funnes nu
ingen hämmande anordning, skulle urverket löpa ut i en rasande fart, men detta
förhindras just genom den i uret anbragta spindelgången med sina små lappar på spindeln 8
samt balansen med svinborstet som fjädrande anordning.
Fig. 816. Fickur från 1500-talets början.
Helt naturligt måste ett dylikt ur, såsom nyss är anmärkt, utmärka sig genom en högst
otillfredsställande gång. Uret kom sålunda att gå fortare vid fullt uppdragen fjäder för
att senare successivt sakta sin gång.
Till förhindrande härav användes en anordning, som återgives i fig. 816. På urfjäderns
axel sitter ett drivhjul, som griper in i ett reglerhjul. På detta senare sitter fast en
snäck-formig skiva, reglerskivan, mot vilken bromsfjäderns huvud ligger an, under det att den
andra änden av fjädern sitter orubbligt fästad i bottnen.
Är nu urfjädern helt uppdragen, så ligger fjäderhuvudet med högsta tryck an mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
