Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Urteknik, av G. Willén - De mekaniska uren - Ur med pendel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
URTEKNIK.
formen likt ett vanligt spärrhjul, och det andra har samma form som gånghjulet i en
Grahamsgång. Den del av hakstenen, som tjänstgör för vilan, är halvcirkelformig och
med sin plana yta vänd mot hjultanden.
Den del av hakstenen, som tjänstgör för hävningen, är cirkelrund. Haken är
försedd med tvenne stålknivar, c fig. 831, som vila mot var sin agatsten. Ovanpå hakens
rygg är pendeln upphängd och vilar på tvenne spetsiga stålskruvar. Genom tvenne
ställskruvar kan uret tagas ur eventuell haltning.
Gången tjänstgör på följande sätt, se fig. 831. Bild I visar gången i det moment, då
pendeln begynt sin tillbakasvängning mot höger, och tanden r på vilhjulet R ligger an
mot paletten 8, under det att tanden h på vilhjulet H vilar mot samma palett och håller
haken A i dess mittläge. Bild II visar pendeln i mittläge, och bild III dess fortsatta
svängning åt höger. Haken A, som genom pendelfjädern ic står i förbindelse med
pendeln, tvingas nu att deltaga i pendelns rörelser, varigenom tanden r å vilhjulet utlöses
och lämnar paletten /S. I det ögonblick, då utlösningen äger rum, röra sig hjulen i
pilens riktning, och hävningstanden li på hävhjulet H kommer i kontakt med den
cirkelrunda hävytan å paletten S’ och tvingar haken akt avbryta sin pendeln åtföljande
rörelse och att återgå till mittläget, bild IV, varvid viltanden r’ träffar den plana vilytan
å paletten S’.
Nyssnämnda rörelse hos haken i en pendelsvängningen motsatt riktning har till
följd, att pendelfjädern av haken tvingas till en liten böjning, bild IV, varigenom
pendeln erhåller nytt krafttillskott. Pendeln följer dock icke genast denna impuls utan
fortsätter och fullbordar sin svängning åt höger.
Vid återsvängningen åt vänster erhåller pendeln, sedan den passerat viloläget,
ny impuls därigenom att tanden r utlöses och hävtanden h kommer i kontakt med
paletten /S och giver haken en rörelse uppåt mot höger, varigenom pendelfjädern böjes åt
vänster och pendeln erhåller ny impuls.
Strassers gång. Icke så många år efter Rieflergångens framträdande väckte
det stor uppmärksamhet inom särskilt tyska urmakarekretsar, då den för sina utmärkta
arbeten bekanta firman Strasser & Rohde i Glashütte i Sachsen även offentliggjorde
en ny fri gång, som efter sin uppfinnare, professor Ludwig Strasser, född 1854, död
1917, erhöll namnet Strassergången.
Till själva sin grundprincip äro Strassergången och Rieflergången lika, pendeln
erhåller hos båda gångarna sin impuls från pendelfjädern, som i sin tur påverkas av
gånghjul och hake. Båda gångarna kunna således sägas komma till samma resultat, ehuru
de medel, som användas för att uppnå detsamma hos de båda gångarna, äro vitt skilda.
Under det att Riefler har gjort en helt ny konstruktion å gången, har Strasser
använt sig så mycket som möjligt av Grahamsgången. Gånghjulet är detsamma som vid
en Grahamsgång, och haken företer endast den olikheten, att vid hävytans slut är tillagd
en liten vilyta, se fig. 833.
Under det att Rieflergången helt och hållet saknar gaffel, är Strassergången försedd
med en uppåtstående kort gaffel, som synes å fig. 832. Vid denna gaffel är fästad en
ram d, som i sin andra ända är försedd med en fin spets, vilken är inpassad i en på den
yttre pendelfjädern anbringad safirsten c. Pendeln är försedd med två pendelfjädrar,
vardera med tvenne lameller. Pendeln är upphängd i den inre pendelfjäderns
tvärstycke a, under det att den yttre pendelfjäderns bygel b rör sig fritt omkring a och endast
är fästad vid pendeln med fjädrarnas nedre del.
Bygeln b följer sålunda pendelns svängningar, så att, då pendeln svänger åt höger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
