Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I LANTKRIGET. INLEDNING. MODERNA SKYDDSMEDEL.
487
Fig. 957. Tysk stålhjälm.
Fig. 958. Svensk hjälm m/21.
riment utförts i Sverige, som resulterat i en svensk hjälmtyp m/21 (fig. 958), vilken typ,
tack vare vårt goda inhemska kvalitetsstål, har stor motståndsförmåga mot kulor och
skrot trots relativt ringa vikt.
Den svenska hjälmen påminner ganska mycket om forna tiders stormhattar och är
rätt prydlig. Den är målad i en gråblå färgton och är framtill försedd med en sköld med
tre kronor.
G a s s k y d d. Som skyddsmedel mot de gaser, som användes under världskriget,
införde fransmän och engelsmän till en början en huv (»cagulen»), som omslöt hela
huvudet, men påsättandet krävde rätt lång tid och bäraren blev för varm. Fransmännen
antogo då en munkorg, men engelsmännen bibehöllo en s. k. P. H-huv som reservmateriel.
Användes munkorg, måste emellertid gasskyddet fullständigas med en näsklämma och
glasögon, d. v. s. bestå av tre olika delar. Tyskarna införde i stället en halvmask, som
skyddade näsa, mun och ögon. Denna typ tillägnade sig också fransmän {M 2, T issot,
A. R. S.) och engelsmän (Box). Dessa halvmasker voro av ett genomsläppande och
fuk-tighetsuppsugande ämne (flanell e. d.), vars hela yta impregnerades med
absorptions-medlet, i allmänhet innehållande natronkalk m. m. Vid dessa masker möjliggjordes
visserligen en lätt andning, men hettan kunde bliva outhärdlig och absorptionsmedlet
måste vara flytande, varjämte impregneringen måste ske bakom fronten. Härigenom
förlorade masken sin betydelse av en personlig utrustningspersedel.
Tyskarna föredrogo därför att förvara absorptionsmedlet i en bleckdosa
(»Atemein-satz») av konisk eller cylindrisk form, som kunde fastskruvas vid maskens munplatta
eller munring. Bleckdosan med innehåll kunde sålunda vid behov utbytas, under det att
karlen behöll masken i övrigt. Han försågs dessutom med en reservdosa och slutligen
kunde absorptionsmedlet lätt ändras, i den mån gastaktiken utvecklades. Aven
enten-ten tillämpade senare samma princip, som engelsmännen ytterligare utvecklade genom
förstoring av bleckdosan. Denna måste fördenskull fästas vid bröstet och genom en slang
förbindas med munstycket. Den engelska gasmasken har en mycket ändamålsenlig form,
men in- och utandningsluften måste regleras genom ventiler. Vid den tyska gasmasken
utstötes utandningsluften samma väg som andningsluften inkommer, s. k.
pendel-andning. Andningsluften blir härvid efter hand försämrad. Ur andningsfysiologisk
synpunkt har den engelska gasmasken sålunda vissa fördelar, men den kräver
omsorgs-fullare skötsel än den tyska masken och bringas ur funktion, om slangen avslites, vilket
lätt kan inträffa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
