Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Äldre skjuthandvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I LANTKRIGET. ÄLDRE SKJUTHANDVAPEN.
489
Fotfolkets och rytteriets stridsmedel.
Äldre skjuthandvapen. Det äldsta skjutvapnet, d. v. s. ett vapen uteslutande
avsett för verkan på längre håll, var slungan, herdarnas vapen, som jämväl användes
av greker, romare och kartager samt även av germaner. De grekiska och romerska
siungarna kastade gjutna, avlånga blystycken, som lära hava genomslagit en hjälm eller
Fig. 960. Bågskyttar från 1300-talet.
Fig. 961, 962. Armborst med vindspel.
en sköld på ända till 500 stegs avstånd. Käpp- eller stavslungan förekom ännu på
1500-talet i de europeiska härarna.
I forntiden användes därjämte båge och pil företrädesvis av sky ter, greker, parter
och tracier.
Under medeltiden och ännu under Elisabeths regering (1558—1563) voro
engelsmännen kända som goda bågskyttar (fig. 990). Bågen var av trä eller horn, bågsträngen
av en beredd djursena; pilarna voro av trä med spetsar till en början av flinta eller horn,
senare av järn och ofta utrustade med hullingar. Bakre delen av pilen var ofta försedd
med fjädrar. Med en god båge kunde man träffa en man på 220 m. avstånd och på en
minut avskjuta 12 pilar.
Betydligt mindre skjuthastighet (3-—4 skott i minuten), men också väsentligt större
verkan erhöll man med armborstet (fig. 961), som hade en särskild stock med styrspår för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
