Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Gevär och gevärsammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500/
VAPENTEKNIK.
Vissa olägenheter vidlådde dock de första repetergevären. Vid fyllt
framstocks-magasin ligger nämligen tyngdpunkten olämpligt långt fram, vid kolvmagasin långt
tillbaka. I den mån magasinen tömmas, förflyttas tyngdpunkten. Därjämte var det
mycket tidsödande att påfylla magasinen, då patronerna endast kunde införas en och en.
Påfyllningen kunde därför endast ske före eller under uppehåll i striden och magasinet
ansågs fördenskull endast som en reserv för kritiska moment, under det att vapnet
i övrigt användes som enkelladdare. För att soldaten icke i stridens hetta skulle i
otid bruka magasinet, var detta försett med avstängare.
En modifiering av framstocksmagasinet skedde 1874 i Norge, då man för flottan,
varest behovet av ökad eldhastighet var större än vid armén och där
ammunitionser-sättningen kunde lättare säkerställas, antog ett 12.17 mm. gevär system Krag med
fram-stocksmagasin för 9 patroner.
Fig. 984. Mausergevär med Löwes magasin
I Frankrike utfördes 1877—78 försök med system Krag ävensom’med
konstruktioner av amerikanaren Hotchkiss och österrikaren Kropatschek jämväl för flottans
räkning, som resulterade i antagandet av Gras-Kropatschekgeväret m/78 med
framstocks-magasin. Från denna tid voro kolvmagasinen utdömda.
För italienska flottan antogs 1882 ett repetergevär med framstocksmagasin, system
Vetterli-Bertoldo, och för vissa arméer fastställdes under 1880-talet 10—11 mm.
repetergevär, t. ex. 10.15 mm. Jar mangevär et m/84 i Norge, vilket gevär även prövades
i Sverige. Egendomligt nog antogo däremot engelsmännen 1883 en enkelladdare,
Martini-Enfield.
Man utförde även försök med s. k. snabUaddare, bestående av patronmagasin, som
fästes på geväret i laddningsrummets omedelbara närhet. 50 000 dylika snabbladdare
av papp, system Krnka, inköptes av ryssarna efter Plevna, men de framkommo för sent.
Fördelen med snabbladdare var för övrigt ringa. De efterträddes också snart av lösa
(automatiska) magasin, vilka i likhet med snabbladdarna fästes i närheten av patronläget,
men kombinerades med repeterinrättningen. Vapenfabriken Ludvig Löwe i Berlin
anbringade 1879 ett dylikt U-formigt magasin för 12 patroner (fig. 984) under stocken
till det tyska geväret m/71. Magasinets lock åverkades av mekanismhandtaget, så att
patronerna medelst en fjäder kunde skjutas upp åt höger och ut genom magasinet samt
nedfalla i lådan. En annan princip tillämpades av amerikanaren Lee, som anbringade
ett löst magasin, pressat av tunt stålbleck, under lådan. Magasinet (fig. 985) rymde 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
