Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Följevapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I LANTKRIGET. FÖLJEVAPEN.
547
Fig. 1054. Mortier de 75 d’accompagnement 1917, J. D.
en mångfald pjäser prövades. Slutligen antogs mortier
de 75 d’accompagnement 1917, Jouhandeau-Deslandres
(J. D., fig. 1054).
Med dessa skyttegravsmörsare som förebild har i
Sverige antagits 6 cm. granatkastare mjl8 (fig. 1055) om 110
kg. med en lätt (fig. 1056) och en tung vinggranat om resp.
12.5 och 23.5 kg. Med den lätta vinggranaten erhållas
mingropar om 1.5—2 m. diameter och 0.75—1 m. djup
samt omkring 1 000 m. skottvidd.
I november 1917 prövade fransmännen emellertid en
modifierad konstruktion av den engelska mörsaren Stores
(fig. 1057), som antogs i förening med J. D. Vid slutet av
kriget uttalade sig stora högkvarteret till förmån för
Stokes, som definitivt tilldelades följevapenplutonerna.
Stokes är jämte 37 mm. k. på försök antagen i Sverige
under 1921.
Fig. 1056. 6 cm. vinggranat.
Tyskarna synas under världskriget i allmänhet icke hava använt några 37 mm.
infanterikanoner, utan för detta ändamål avdelat lätta fältkanoner. Slutligen fast-
Fig. 1055. 6 cm. granatkastare m/18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
