Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Artilleriets stridsmedel - Artilleriammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I -LANTKRIGET. ARTILLERIAMMUNITION.
569
trängning av en ränsel, ett träd e. d. skrotens anslagsenergi ofta blir så nedsatt, att de
efter genomträngningen ej äga dödande förmåga. Den psykiska verkan är väsentligt
underlägsen brisansgranatens. Vid nedslagseld är verkan mycket obetydlig utom vid
studskrevad, som dock endast kan påräknas på korta avstånd. Under gynnsamma
omständigheter kan brandverkan erhållas. Granatkarteschens styrka ligger sålunda i dess
stora djup verkan vid luftkre vadeld, och denna kommer till sin rätt särskilt då avståndet
är okänt och tiden ej medgiver noggrann eldreglering i längd; men på stora avstånd för-
Fig. 1107. Luftkrevadeld.
lorar granatkarteschen sin värdefullaste egenskap. Granatkarteschens betydelse är
därför störst i det rörliga kriget, men minskas, ju mer kriget stelnar i ställningskrigets
former. Under världskriget har därför granaten undanträngt granatkarteschen och
utrustningen med granatkartescher har vid fältkanonen nedgått från minst 50 % till
omkring 10 %.
Granaten har utvecklats ur bomben, och svartkrutsgranaterna kommo i bruk, då den
räfflade materielen med spetsprojektiler infördes. De äldsta spetsprojektilerna hade
konisk spets, som genom större eller mindre rundning övergick i den cylindriska delen.
Stundom utgjordes spetsen av en halvsfär. Från denna form har den ogivala
(spets-bågformade) spetsen utvecklats därigenom att generatrisens radie (ogivala radien)
alltmer ökats, varvid medelpunkten alltså måste flyttas sidvärts ut från projektilens
längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
