- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
607

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Artilleriets stridsmedel - Lavettage

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAPEN I LANTKRIGET.

ARTILLERIPJÄSER. LAVETTAGE.

607

med sitt första kupolformiga pansartorn av
hårdjärn (Hartguss). Den av ett visst antal
gjutna plattor sammansatta kupolen uppbäres
av ett underlag, som medelst en rullkrans
vilar på en cirkelformig rullbana, på vilken den
rör sig omkring en axel (fig. 1153). Detta torn
är konstruerat för två 30.5 cm. kanoner. . För
att kanonen så litet som möjligt skall vara
blottställd genom embrasyren, konstruerade
Schumann ett s. k. minimalembrasyrlavettage
med hydraulisk rekylbroms och hydraulisk
höjdriktinrättning. När kanonen inriktas i
höjd, rör den sig i lodled kring en tänkt punkt
i embrasyrens mitt, så att dennas storlek kan
göras minimal. Dylika pansartorn hava funnit
användning vid åtskilliga kustfästningar. Vid
landfästningar användas icke så grova
kanoner och ej heller så tjockt pansarskydd,
varemot manövrering med handkraft är av stor
betydelse. I slutet av 1880-talet användes en
typ av Schneider för två 15 cm. kanoner i
stor skala å Antwerpens nya befästningar. Vid
nyare fästningsanläggningar har
tornkonstruktionen undergått åtskilliga ändringar, och i
allmänhet har man övergått till enkanonstorn.
Rekylhämimättningen är härvid inkopplad
mellan eldröret och en rekylmantel. Eldröret
balanseras ofta av en motvikt. Man har även
konstruerat höj- och sänkbara torn,
företrädesvis för mindre kalibrar, vilka hava fördelen
att mellan skottlossningarna kunna
undandragas fiendens eld.

En mellanställning mellan rörliga och
fasta lavettage intaga förankrade lavettage. Ett
dylikt lavettage (fig. 1154) kännetecknas ofta
därav att en vätskebroms är inkopplad
mellan ett permanent markfäste och själva
lavetten, vilken är en vanlig hjullavett av stelt
system. Hela lavetten rekylerar sålunda, men
lavettrekylens längd minskas genom
vätske-bromsen och ett par korta rekylkilar, vilka
framföra lavetten efter fullbordad rekyl. För
att underlätta sidriktningen kunna dylika
lavettage uppställas å vridbara bäddningar, vilka

tjänstgöra som vändskivor. För samma ändamål användes en s. k. hjulbäddning vid
vissa moderna pjäser, t. ex. 10 cm. kanon m/17 (fig. 1142).

Före världskriget transporterades fältpjäserna i allmänhet medelst hästar, varför

Fig. 1154. Förankrat lavettage.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free