Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet 1870—1905 under tiden från torpedfartygens framkomst till och med rysk-japanska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
682
VAPENTEKNIK.
förenklad konstruktion av den vanliga sextanten. Det var tydligt att med
skjutavstån-dens utsträckande det nu angivna sättet för avståndets bestämmande icke kunde anses
tillfredsställande, särskilt med hänsyn till, att i den för hela artilleristridens utgång
så viktiga inskjutningen
ingen som helst ledning
för bestämmande av
avståndet till målet och
därmed av
skjutelementen erhölls. Vid slutet
av 1890-talet framhölls
också, att intet av de
förefintliga
mätinstrumenten uppfyllde de
fordringar, som
uppställdes på desamma, och
att skjutresultaten
där
för med de i sjöstriden hastigt skiftande avstånden alltid blevo beroende av den övning,
vederbörande personal erhöll genom att med ögat uppskatta avstånd under olika
förhållanden. Omkring år 1900 blev av firman Barr and Stroud i England framställt
ett instrument, vilket grundade sig på en bas i själva instrumentet, nämligen avståndet
mellan dettas båda objektiv. Dylika instrument, vilka blivit alltmer tekniskt
fulländade, bestå av en vågrät cylindrisk tub, (fig. 1218 b) som vid användningen svänges
vinkelrätt mot riktningen till målet. Ljusstrålarna från detta komma därvid att ingå
genom glastäckta öppningar,
en i vardera änden av
tubens mot målet vända sida,
samt reflekteras genom i 45°
vinkel ställda speglar eller
genom prismor inåt i tubens
längdriktning och vidare
genom i tubens mitt belägna
i kors ställda 45° speglar
eller prismor bakåt mot det
högra av de två okular, som
äro anbragta på den från
målet vända sidan av tuben.
I synfältet för det högra av
okularen iakttages en
vågrät linje, som angiver
gränsen mellan de båda
sistnämnda speglarna. Av den
starkt förstorade bild av
målet, som synes genom
okularet, kommer sålunda den ovanför linjen befintliga delen från tubens ena och den
under varande delen från tubens andra ända. Då emellertid de ljusstrålar, som ingå
vid tubens ena ända, icke äro parallella med dem, som inkomma genom den andra, utom
i det fall, att mätföremålet är beläget på oändligt avstånd, så komma bilderna att synas
Fig. 1218 b. Barr and Strouds avståndsmätare.
Fig. 1218 a. Princip för avståndsmätningsinstrument.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
