Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet 1870—1905 under tiden från torpedfartygens framkomst till och med rysk-japanska kriget - Sjöartilleriet 1905—1914 under tiden från rysk-japanska kriget till världskrigets utbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. SJÖARTILLERIET 1905—1914.
683
förskjutna från varandra. I tubens högra del är insatt ett brytningsprisma (se fig. 1218 a),
genom vilket de genom tubens högra ända inkomna strålarna måste passera. Detta
brytningsprisma kan medelst en mätvals förskjutas, varvid sistnämnda strålar brytas.
Modifieras denna brytning därhän, att strålarna från tubens högra ända, sedan de
reflekterats från 45°-spegeln i instrumentets mitt, genomgå okularet parallella med
strålarna från den vänstra ändan, så komma de två bilderna av målet att synas som
sammanhängande och rätt över varandra, d. v. s. de äro i »koincidens». Enär mot en viss
förskjutning av brytningsprismat vid koincidens svarar ett visst mätavstånd, kan detta
direkt avläsas på en med valsen förbunden skala. Ju större instrumentets bas, d. v. s.
avståndet mellan speglarna eller prismorna i tuben fändar är, desto noggrannare bliver
mätresultatet.
Sjöartilleriet under tiden från rysk-japanska kriget (1904—05) till världskrigets
utbrott 1914. Vid tiden för rysk-japanska krigets utbrott voro de största örlogs
-fartygen •— slagskeppen — bestyckade med ett mindre antal, nästan undantagslöst
4 stycken, svåra kanoner, samt ett större antal, 10—20 st., medelsvåra och ett lika stort
antal lätta kanoner. Kalibern å de svåra kanonerna var i allmänhet 30.5 cm (12 eng.
tum); av stormaktsmarinerna var det endast Tysklands, där kalibern var något lägre,
nämligen 28 cm. Slagskeppens svåra kanoner voro uppställda i två rörliga pansartorn,
ett förut och ett akterut med två kanoner i varje. Mellan dessa torn var uppställt det
medelsvåra artilleriet bestående av i regel 15 cm:s kanoner, i vissa fall av 12—14 eller
17 cm:s kanoner, i rörliga pansartorn med en pjäs i varje eller ock i pansrad kasematt.
De lätta kanonerna av 5—8 cm:s kaliber voro fördelade i grupper och ofta spridda över
en stor del av fartyget. Kryssarna voro bestyckade med ett talrikt medelsvårt och lätt
artilleri av samma kalibrar som slagskeppens motsvarande artilleri. De större kryssarna
förde därjämte ofta ett mindre antal kanoner, vilkas kaliber låg på gränsen mellan det
svåra och det medelsvåra artilleriets, nämligen mellan 19 och 25 cm. och på enahanda
sätt voro de mindre marinernas artillerifartyg, de s. k. kustförsvarsfartygen, bestyckade.
Torpedbåtarna hade framtvingat en ny fartygstyp, nämligen torpedbåtsförstöraren
(eng. »destroyer»), hos oss numera benämnd jagare, vilkens huvuduppgift till en början
var att bekämpa torpedbåtarna och själv uppträda som sådan. Jagaren blev därför
utrustad med ett i förhållande till torpedbåtens jämförelsevis starkt artilleri av lätta
kanoner.
I de tre stora huvuddrabbningarna till sjöss mellan ryska och japanska
stridskrafter, som under kriget 1904—05 utkämpades, var artilleriet det vapen, som utan
jämförelse spelade huvudrollen. I det sista och största slaget — vid Tsushima 1905 — blev
den avgörande artilleristriden förlagd till det relativt korta avståndet av c:a 5 000
möter, varigenom även det medelsvåra artilleriet verksamt kunde deltaga i elden mot de
pansrade fartygen. Grundskotten tillfogades visserligen av de svåra kanonerna, men det
talrika och snabbskjutande artilleriet av medelsvår kaliber åstadkom en verksam
mass-eld, genom vilken fartygens opansrade delar sönderslogos, personalförluster uppkommo
och eldsvådor åstadkommos.
Avståndsmätningen skedde på japanska sidan med de i det föregående omnämnda
Barr och Strouds avståndsmätare, varvid mycket tillfredsställande resultat erhöllos,
under det att mätningen med sextant och liknande instrument visade sig vara alltför
långsam och opålitlig.
Erfarenheterna i artilleristiskt avseende från ifrågavarande krig ledde till en strävan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
