Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Pansar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
702
VAPENTEKNIK.
plåt enligt följande. I puddelugn erhållen puddelboll smiddes under ånghammare och
valsades därefter till en puddelstång. Sedan denna skurits i korta längder, sammansmältes
dessa åter och valsades till en ny stång, som i sin tur sönderskärs till flera mindre stänger.
Dessa upphettades och utvalsades till en plåt av omkring 50 mm:s tjocklek. Sedan
på så sätt framställts ett tillräckligt antal 50 mm:s plåtar för att den sammanlagda
tjockleken skulle kunna uppgå till ungefär dubbelt mot den, som den färdiga plåten borde få,
staplades dessa plåtar på varandra med mellanlägg av tärningar av mycket kolhaltigt
järn, samt upphettades till vitglödgning i en pansarugn. Elden kunde därvid nå plåtarnas
båda sidor. Nyssnämnda järntärningar smälte så småningom och plåtarna sjönko ihop
mot varandra. Efter denna behandling togs den hopsmälta plåten ur ugnen och utvalsades
till den slutliga pansarplåten. Svårigheterna vid framställningen av gott pansar växte
givetvis med antalet av de 50 mm:s plåtar, som var avsett att bilda det slutliga pansaret,
d. v. s. med tjockleken av detta, såsom också i det föregående framhållits. Omedelbart
efter sistnämnda valsningsprocess gavs pansarplåten önskad form, plan eller buktig,
med tillhjälp av en hydraulisk press. Sedan pansaret svalnat, hyvlades kanterna, så att
det erhöll de rätta dimensionerna, och hål för de bultar, varmed pansaret skulle fästas,
utborrades. I vissa fall (Frankrike) härdades och utglödgades plåtarna efter valsningen.
Kokillhärdat tackjärnspansar. Efter år 1870 började man att för
pansarkonstruktioner till befästningar i stället för smidesjärn använda kokillhärdat tackjärn bl. a. på
grund av detta senares prisbillighet. Tackjärnet göts därvid i formar, s. k. kokiller,
ävenledes av tackjärn. På grund av kokillens stora värmeledningsförmåga stelnade därvid
först de delar av det igjutna tackjärnet, som kommo i direkt beröring med kokillens väggar.
Härigenom erhöll gjutgodset en ytterst hård yta, under det att bakom liggande delar
bibehöllo sig jämförelsevis mjuka och sega. Av denna metod begagnade sig den tyske
fabrikanten H. Gruson för att vid Buckau (nära Magdeburg) tillverka s. k. »Hartguss»
eller Grusonpansar, bestående av kokillhärdat gjutjärn. Vid gjutningen kunde pansaret
direkt givas den önskade formen. För bepansring av fartyg kunde emellertid detta slag
av pansar icke ifrågakomma, ty dels kunde det icke framställas i plåtform, dels måste
pansaret för att erhålla erforderlig motståndskraft gjutas i block av sådan tjocklek, att
dessa på grund av sin tyngd blevo oanvändbara ombord. Såsom pansarmaterial till
befästningar har detta pansar dock spelat stor roll och gör detta i viss mån ännu.
Stålpansar. I det föregående har 1870-talet angivits som tidpunkten för stålets
börjande användning som pansarmateriel.
År 1876 utfördes i Spezzia av italienska marinen de första jämförande försöken mot
pansarplåt av stål och smidesjärn. Försöken avsågo närmast att fastställa lämpligaste’
pansarmaterial för de 2 italienska pansarfartygen Dandolo och Duilio, som vid denna
tid skulle byggas. De 8 olika pansarkonstruktioner, mot vilka skjutförsök utfördes voro:
1 560 mm:s stålplåt från Creusot (materialet är känt under benämningen »metall
Schneider»).
2 560 mm:s järnplåt från Cammel i Sheffield.
3 560 mm:s järnplåt från Marrel frères i Rive de Gier.
4 560 mm:s järnpansar i 2 tjocklekar enligt Sandwichsystemet från Cammel.
5 560 mm:s järnpansar i 2 tjocklekar enligt Sandwichsystemet från Marrel frères.
6 204 mm:s smidesjärnplåt lagd direkt utanpå en 356 mm. tjock och härdad Gregorini
gjutjärnsplåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
