Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Torpeder, av J. Blomberg och F. Arsenius - Torpeduppfinningar och försök med olika torpedtyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. TORPEDUPPFINNINGAR.
791
Schwartzkopffs torpedmaskin, som helt obetydligt skilde sig från Whiteheads, hava
endast två torpedmaskiner värda omnämnande förekommit, nämligen W. T. Lords
liggande 3-cylindermaskin av år 1891 och J. T. Knowles maskin av år 1894, som
arbetade enligt principen om oscillerande vingar.
Turbinmaskineri för torpeder. Den Whiteheadska 4-cylinder
torpedmaskinen (kolvmaskinen), som arbetar med ett tryck av 15 och 40 atm. och en
omloppshastighet av upp till 1 200 varv/min., är frestad till yttersta gränsen av vad en
kolvmaskin kan tåla. Det är därför antagligt, att ett maskineri med färre rörliga delar
skulle vara mera lämpat för torpedframdrivning, men det har hittills icke varit möjligt
att konstruera en tillräckligt kraftig turbin av lämplig storlek och med det låga
slagantal, som anses utgöra maximum för god propellerverkan, och vid användande av
turbin med utväxling har det ej varit möjligt att utfå så god effekt som med kolvmaskin.
Förenta staterna är den enda nation, där turbinmaskineri kommit till användning
för torpeder. Försök pågå emellertid alltjämt i andra länder och goda resultat väntas.
Samtliga turbinuppfinnare hava nöjt sig med att utbyta kolvmaskineriet mot en turbin
och försöka icke förändra själva torpeden.
F. M. Leavht, konstruktör vid Bliss’ torpedverkstad i Brooklyn, patenterade år
1903 den turbinanordning, som sedan använts i Bliss-torpeden. Turbinen bestod av två
turbinhjul på samma axel; det ena turbinhjulet
var fritt på axeln, men båda hjulen voro genom
kuggutväxling förbundna med drivaxeln, som
hade vanliga växelhjul för den främre
propellern; avloppsluften gick först ut i akterkouen och
sedan genom en ventil och ut genom den ihåliga
propelleraxeln.
D. Ferranti konstruerade år 1904 en dubbelturbin utan utväxling och försedd med
varmluftsapparat. Aktiebolaget De Lavals Ångturbin framkom åren 1907 och 1908
med turbinpatent, där två turbiner roterade i motsatta riktningar. Patenten visade
inga utväxlingsanordningar, men sådana voro nödvändiga och förberedande prov visade
att dessa turbiner icke kunde uppnå samma effekt som det nuvarande kolvmaskineriet.
Commander Da vidson U. S. A. patenterade år 1907 ett turbinmaskineri för torped
med två eller flera turbinhjul, roterande i olika riktningar för att motverka deras
individuella krängningsmoment. Den ena turbinen var endast en utveckling av Leavitts,
men Davidson visade även en torped med tvillingpropellrar på parallella axlar.
Propellrarna sutto här direkt på turbinaxlarna. Turbinhjulen roterade åt motsatta håll
och axlarna voro försedda med kugghjul, som arbetade på lösa drev, så kombinerade,
att de båda propellrarnas hastigheter blev densamma.
Bland övriga turbinuppfinnare märkas Mannesmann Röhren Werke,
Delaunay-Belleville m. fl. Leavitt konstruerade en ny utväxlingsanordning och Whitehead &
Co. slogo även år 1914 in på detta område med en rätt egendomlig utväxlingsanordning,
och slutligen utvecklade Delaunay-Belleville sitt förra patent på så sätt, att
kuggut-växlingen mellan turbiner och propelleraxeln inneslöts i en smörj oljebehållare, som
omgavs av en vattenjacka i öppen förbindelse med sjön, varigenom cirkulation av
kyl-vattnet erhölls. En oljepump lämnade olja till alla delar, som behövde smörjning.
Varmluftapparat för torpeder. Uppvärmningsanordningarna för
luften utgöra visserligen endast en detalj i torpeden, men hava icke desto mindre lagts
till grund för torpedernas benämning så att man nu skiljer på kalltorped, varmtorped och
Fig. 1322. Leavitts turbinanordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
