Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Torpeder, av J. Blomberg och F. Arsenius - Torpedutskjutningsapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798
VAPENTEKNIK.
varigenom vådaskott förhindras. Avfyrningen verkställes genom att tillbakaföra
en å bryggan vid torpedsiktet anbringad hävarm. Rörelsen överföres genom
stänger och hävarmar till avfyrningsarmen, som i spänt läge fasthåller den med s. k.
kam försedda och av en kraftig spiralfjäder åverkade avfyrningsaxeln, varvid
denna frigöres och kammen intrycker den ovannämnda ventilspindeln med sina båda
ventiler.
Däckstuber förekomma å torpedbåtar, jagare, lätta kryssare och till och med å
slagkryssare. Dessa tuber bruka numera sammanbyggas till ett system — dubbeltuber
eller trippeltuber — med gemensamt underlag. Tubsystemet uppställes antingen i
fartygets medelplan eller bordvarts vid relingen med tubmynningarna riktade åt samma håll.
Mera sällan förekommer tubsystem med tuberna riktade åt motsatt håll såsom t. ex.
å holländska torpedbåtar. Däckstuben eller tubsystemet är rörligt omkring en pivå
och uppbäres av en rullbana. Sidoriktningen utföres medelst en ratt, som medelst
ut-växling är förbunden med en å rullbanan fastsatt kuggkrans. Utskjutningen verkställes
mestadels med krut — kordit eller svartkrut —, ehuru krututskjutningen är behäftad
med vissa nackdelar. Sålunda åstadkommer krutet flamma, som nattetid kan verka
röjande, varjämte jämnt utskjutningstryck är svårt att erhålla. Anordningarna för
krututskjutning kunna däremot göras enklare och mindre sårbara, vilket å däckstuber
är av betydelse. Den enskilda tuben, vilken till hela sin längd och i sin översta del är
försedd med en ränna för torpedens hängknapp, består av två eller tre sammanfogade
delar, av vilka den förligaste tubdelen bildar den s. k. skeden; d. v. s. tubens främre undre
del är bortskuren med ändamål att giva torpeden ett mer eller mindre flatt fall. Vore
främre tubdelen cylindriskt avskuren skulle, när torpedens cylindriska del lämnat
tubmynningen, tyngdpunkten berövas sitt stöd och torpedens främre del erhålla en rörelse
nedåt, under det att dess stjärt skulle fortsätta sin rätlinjiga rörelse inuti tuben. Genom
den sålunda meddelade vinkelrörelsen kunde torpeden, om fallhöjden vore tillräcklig,
t. o. m. i luften beskriva en halvvolt och nå vattenytan, platt med undersidan uppåt.
Bortskäres däremot så mycket av tubens undre främre del, att hängknappen lämnar
hängknappsrännan, d. v. s. torpedens tyngdpunkt upphör att vara understödd, i
samma ögonblick som stjärtens aktra del är ens tubens undre kant, kommer torpeden icke
att erhålla någon vinkelrörelse utan falla flatt nedåt, m. a. o. erhålla ett helflatt fall.
Går man medelvägen och bortskär en mindre del av tuben, erhåller torpeden visserligen
en viss vinkelrörelse, men denna är dock ej större, än att torpeden träffar vattenytan
med en lutning, som, om storleken av den bortskurna delen i förhållande till fallhöjden
är rätt avpassad, kan vara förmånlig för torpedens neddykning i vattnet.
Krutkammaren med läge för utskjutningspatronen är å svenska flottans tuber sammangjuten
med säkerhetskolvhuset, vilket är av samma konstruktion som å stävtuben.
Igångsätt-ningskolven är jämväl av samma konstruktion som den å stävtuben beskrivna
anordningen. Häcktuber äro inbyggda i fartygets akterskepp.
ündervattenstuber. ündervattenstuber äro antingen stävtuber eller
sido-tuber.
U.v.stävtuber förekomma för närvarande endast å undervattensbåtar. Sådana
tuber funnos fordomdags ävenledes å pansarfartyg och kryssare, men äro numera
frångångna, bland annat därför att förstäven blev försvagad genom att i densamma
inbyggdes en torpedtub. U.v.stävtuben är i huvudsak konstruerad enligt för
ö.v.stäv-tuber gällande principer, dock med de modifikationer som framtvungits på grund
av de vid u.v.skjutning förekommande olika utskjutningsförhållandena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
