Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inledning, av J. Gust. Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L VATTENBYGGNADER.
Vattenvägarna ha från urminnes tider varit civilisationens pulsådror. I den gamla
goda tiden följde samhällsbildningen de naturliga vattendragen, så länge de voro
segelbara, i vår tid göras även mycket ostyriga floder »segelbara» genom regleringsarbeten av
skilda slag, och man bygger till och med konstgjorda kanaler på torra landet.
Om en flods vattendjup är otillräckligt för trafikens fordringar eller om dess
tvärsektion växlar från en punkt till en annan, söker man fördjupa bädden genom
mudd-ring eller schaktning,. ofta i förening med strandskydd och utfyllningar-längs en
koncentrerad fåra. Floden blir då vad man ännu brukar kalla segelbar, ehuru benämningen
för länge sedan upphört att vara adekvat, och får karaktären av kanal.
En sådan flodreglering genomföres från utloppet så långt uppåt som vattnets
strömhastighet medgiver. Ju längre upp man kommer, desto mer oregelbunden blir
flodbädden, desto större lutningen och strömhastigheten. Slutligen når man en gräns som
ej kan överskridas, och då kan man antingen bygga en damm med sluss, genom vilken
fartygen kunna lyftas till en uppdämd lugnvattenbassäng, eller fortsätta trafikleden
med en konstgjord kanal.
Göta Älvs vattendjup regleras till stor del genom muddring; vid Lilla Edet har
uppförts en damm med sluss, Trollhättefallen kringgås genom en omloppskanal med
flera slussar, och i närheten av Vargöns vattenfall tager kanalen en från älven
avvikande riktning, ävenledes med en sluss. Där finnas sålunda tre slag av regleringar.
Samtidigt har vattenkraften blivit tillgodogjord genom kraftverk vid Lilla Edet,
Trollhättan och Vargön, och vid älvens utlopp från Vänern planeras en reglering sdamm för
utjämning av vattenmängdens variationer. Göta Älv kan med fog betecknas som ett
av världens bäst reglerade vattendrag.
Denna stolta flod har emellertid i stort sett fått behålla sin naturliga längdprofil.
De tre fallen hava bibehållits, utjämnade genom obetydliga uppdämningar av
mellanliggande bassänger.
En kanal kan utgöras av en del av ett naturligt vattendrag eller en genom konst
framställd ränna; den kan vara avsedd för trafik eller tjäna vattenkraft- eller
bevatt-ningsändamål; den kan förbinda bassänger i samma nivå eller bilda trappor med slussar
och lyftverk. Och det finns kanaler där samtliga dessa mål och medel äro förenade.
De mest berömda av alla trafikkanaler äro Suezkanalen och Panamakanalen. Den
förra är en s. k. nivåkanal, ett i stort sett jämförelsevis enkelt ingenjörsarbete, den
senare »klättrar» över en hög vattendelare. Kielkanalen, som fått en så stor betydelse för
Östersjöländernas trafikförhållanden, är i viss mån en nivåkanal, ty dess botten ligger
horisontellt, men de båda mynningarnas vattenstånd växla så starkt och så ofta att en
fri ström skulle erhålla alltför stor hastighet i den ena eller andra riktningen, varför
regleringsslussar befunnits nödvändiga. I Sverige ha vi gott om trafikkanaler, flera av
ansenliga dimensioner, såsom t. ex. den nyss omnämnda Trollhätte kanal. Södertälje
kanal och »Hammarbyleden», vilka äro »havskanaler», d. v. s. byggda för oceangående
fartyg. På kontinenten har man i allmänhet nöjt sig med »inlandskanaler» med. mindre
vattendjup, avsedda huvudsakligen för pråmtrafik. Göta Kanal kommer väl aldrig att
få rang, heder och värdighet av havskanal men kan efter ombyggnad bliva en mycket
värdefull inlandskanal.
Bevattningskanaler hava, såsom förut blivit nämnt, existerat under årtusenden
och äro av utomordentligt stor betydelse för jordbruket i vissa länder. De äldsta
kanalerna, som byggdes i Kina, voro avsedda jämväl för båttrafik och i Spanien finnas dylika
minnesmärken från morernas tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
