Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inledning, av J. Gust. Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
En hamn är en uppehållsplats på en vattenväg och har samma trafiktekniska
betydelse som bangården på en järnvägsstation. I sin enklaste form består den av en redd
eller öppen bassäng, där fartyg kunna ankra i skydd mot storm och vågor. Med så
primitiva anordningar nöjde sig länge fenicier och,andra sjöfarande folk, som sökte utforska
havens och kontinenternas hemligheter. Redden är fortfarande oumbärlig, men en
modern hamn innehåller därjämte en mängd andra bassänger, kombinerade med
järnvägsspår, lyftkranar, magasin och andra för person- och varuutbyte nödvändiga
inrättningar.
Vi skilja mellan inlandshamnar, stationer vid inre vattenvägar, och utlandshamnar
eller havshamnar vid yttre vattenvägar. Även de sistnämnda kunna anläggas i
naturliga vattendrag, varpå flera svenska havshamnar äro exempel. »Våra floder hava
placerats där stora städer stryka fram», och våra skärgårdar skapa skyddade redder.
Göteborgs hamn består i stort sett av kajbyggnader längs Göta Älv, Stockholms hamn av
kajer längs fastland och holmar. Det är egentligen de skånska städerna som måste skapa
konstgjorda bassänger vid oskyddade kuster. Karlstad var fordom en inlandshamn,
men då Trollhätte kanal fördjupades för oceangående fartyg fick Vänern karaktären
av en upphöjd havsvik.
Mera speciella slag av hamnar äro örlogshanmar, där de militära synpunkterna äro
dominerande, fiskhamnar, nödhamnar på stormiga kuster samt sådana hamnar som
huvudsakligen äro avsedda för snabb personbefordran, s. k. ports de vitesse. Exempel
på det sistnämnda slaget äro Trälleborg och Sassnitz, Dover och Calais, Folkestone och
Vlissingen.
Sverige har många förutsättningar för goda och billiga hamnanläggningar, först
och främst det ovan påpekade förhållandet att naturliga redder kunna erhållas innanför
kuster eller skärgårdar. Därtill kommer den viktiga omständigheten att relativt små
vattenvariationer råda vid kusterna. Skillnaden mellan ebb och flod är knappast
märkbar. Må man jämföra förutsättningarna för djuphamnar i Stockholm och Göteborg med
dem som råda vid Frankrikes oskyddade kuster, där varje kvadratmeter måste köpas
genom muddring och sprängning i land eller utfyllningar i havet och där de dagliga
vatten variationerna uppgå till flera meter!
Mot detta resonemang kan å andra sidan invändas, att djuphamnar böra löna sig
bättre i Frankrike, som ligger närmare världshandelns stråkvägar. I avseende å det
transatlantiska varuutbytet spelar dock denna skillnad en obetydlig roll. Oceanjättarnas
fraktkostnader äro i mycket ringa grad beroende av en eller annan dags längre resa. Det
amerikanska smöret säljes i England lika billigt som det danska! Stora vattendjup och
snabbt verkande lastnings- och lossningsanordningar äro livsvillkoren för export och
import. Men en modern världshamn kan ej byggas i varje sjöstad. Vi få nöja oss med ett
fåtal, måhända med en enda. Problemets lösning ligger i koncentration, och detta mål
vinnes endast genom en stort anlagd hamnpolitik, där stadsintressena underordnas
statsintresset.
Ett speciellt slag av vattenvägar äro flottlederna. Att skogarnas slumrande
millioner redan tidigt börjat giva god avkastning beror i väsentlig grad på den enkla och
billiga transport, som vi benämna flottning. En timmerstock, som i Norrlands obygder
kastas ned i närmaste älv, blir buren på böljans rygg ända ned till sågverket vid kusten.
Principen är förbluffande enkel, men tillämpningen kan vara förbunden med
åtskilliga svårigheter. En stackars timmerstock riskerar många missöden på sin långa
färd; den kan kastas upp på land vid högvatten och sedan bliva kvarliggande ett år;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
