Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inledning, av J. Gust. Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
5
för direkt kraftöverföring. Anläggningen i dess helhet blir skrymmande och svår att
skydda mot högvatten och isgång.
En vida bättre konstruktion är vattenturbinen, som sedan några årtionden gjort
sitt segertåg genom världen och givit vattenkraften en förut icke anad betydelse. Även
turbinen består av ett hjul som roterar under det genomströmmande vattnets tyngd,
men icke i det fria utan i ett vattenfyllt rum. Benämningen vattenturbin är
härledd från det latinska ordet turbo, som betyder snurra, och skulle kunna försvenskas
till vattensnurra. I konstruktivt hänseende påminner den om centrifugalpumpen, ehuru
verkningssättet är det motsatta.
Turbinens dimensioner kunna begränsas av vattenmängden men knappast av
fallhöjden. Det finnes turbiner som genomsläppa halvtannat hundratals kubikmeter pr
sekund, detta dock endast vid låga fallhöjder. Vid stora fallhöjder måste av
hållfast-hetsskäl turbinens storlek reduceras, men vattnet strömmar då med större hastighet
genom hjulet, varför en liten högtrycksturbin kan genomsläppa en större vattenmängd
än en vida större lågtrycksturbin. Hög rotationshastighet medför även en minskning
av eh på turbinaxeln direktkopplad elektrisk generators dimensioner, och kraftstationen
i sin helhet blir vanligen billigare vid höga vattentryck än vid låga. Såsom ett
ungefärligt minimum av ekonomiskt utnyttjningsbar fallhöjd kan angivas c:a 1 1/2 meter,
något maximum kan knappast sägas existera. 1,000-meterssiffran har redan blivit
överskriden.
Ännu vid det 19:e århundradets slut hade vattenkraftens tillgodogörande
huvudsakligen varit inskränkt till sådana anläggningar, som lämpade sig för direkt
anslutning eller mycket kort kraftöverföring till städer och industrier. Kraftöverföring i stor
skala var ett okänt begrepp. Den som då hade talat om möjligheten av Porjusfallets
utnyttjande skulle hava blivit utskrattad. Men år 1890 gjordes en uppfinning som skulle
inleda en ny epok i kraftteknikens historia, kraftöverföring med högspänd växelström.
Till en utställning i Frankfurt överfördes 300 hästkrafter från ett 175 kilometer avlägset
vattenfall, ett förut otänkbart rekord. Nyheten väckte ett oerhört uppseende, icke
minst i Amerika, de obegränsade möjligheternas land. Just vid den tidpunkten
planerades ett stort kraftverk vid Niagara, och man umgicks med den djärva planen på
distribution av komprimerad luft i gjutna järnrör, enligt det i Paris med fördel tillämpade
systemet Popp. En av en internationell expertkommission utförd jämförande
granskning ådagalade emellertid elektricitetens obestridliga företräden, och detta gav
dödsstöten åt tryckluftsystemet.
Under det fyrtiotal år, som sedermera förflutit, har den elektriska
kraftöverföringen nått en rent fenomenal utveckling. Vildmarkens vattenfall utbyggas för
elektrifiering av samhällen, industrier och lantgårdar. På fullt allvar ifrågasättes
kraftöverföring till Tyskland via de danska öarna från vattenfall i Norrland och västra Norge!
Och inom fackmännens kretsar diskuteras, visserligen försiktigt, möjligheten av trådlös
kraftöverföring. Än så länge må väl detta betraktas som en utopi, men tiden rinner fort,
och gårdagens utopi kan bliva morgondagens faktum.
• Med vattenkraftens ökade värde har följt en rask byggnadsteknisk utveckling.
Dammar, kanaler, tunnlar och kraftstationer förete en allt djärvare planläggning, och
den maskinella utrustningen slår ständigt nya rekord i avseende å effektivitet och
elegans. Vårt land intager en bemärkt ställning: svenska turbiner och generatorer hava
erövrat världsmarknaden, svenska ingenjörers sakkunskap har anlitats långt utanför
Sveriges gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
