Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Inledning, av J. Gust. Richert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
9
ståndet i större städer under förra hälften av 1800-talet karakteriseras genom den store
kemisten Liebigs bekanta yttrande att »stadsbrunnarnas urin ofta är starkt utspädd av
regnvatten». Numera tillgodogöras mäktiga grundvattenströmmar för millionstäders
behov, varvid brunnarna nedgå så djupt under marken att föroreningar ej kunna
nedtränga. Ett sådant grundvatten är vanligen bakteriefritt och har en konstant
temperatur samt följaktligen en frisk och behaglig smak, fullt jämförlig med det bästa
källvatten. Men grundvattenströmmar av betydenhet förekomma endast i mycket stora
floddalar, varifrån vattnet måste pumpas till städerna.
Då städerna växte och källor och »brunnar» ej befunnos tillräckliga, måste
befolkningens behov tillgodoses med ytvatten, d. v. s. sjö- eller flodvatten. En högt belägen
sjö i en steril och obebyggd trakt räknas med rätta såsom en mycket värdefull
vattentillgång. Till denna typ hör Delsjön vid Göteborg, som lämnar ett gott vatten under
självtryck. Någon gång — ehuru mycket sällan — är sjövatten så rent att det kan
drickas utan föregående rening, vilket sker t. ex. i Genève, men risken för förorening genom
hälsofarliga mikroorganismer är aldrig helt utesluten, och såsom en allmän regel gäller
att ytvatten måste renas genom filtrering eller någon kemisk metod, t. ex.
klorbehand-ling.
I samma mån som vattenbehovet växte stego fordringarna på vattentryck, och
pumpning blev en allt vanligare procedur. Numera finnas ej många vattenledningar
som sakna pumpverk, och mångenstädes pumpas vattnet två gånger, först till en normal
»lågzon» och sedan till en eller flera »högzoner». Vattenförbrukningens variationer
utjämnas genom reservoarer, ofta inbyggda i monumentala torn.
En provkarta på dessa olika typer erbjuder Göteborgs vattenledning. År 1786
byggdes den förut omnämnda källvattenledningen från Kallebäck, ombyggd 1881 med
sitt särskilda rörnät; år 1871 Delsjöledningen, för filtrerat sjövatten under självtryck;
1892 en ledning för filtrerat vatten från Göta Älv, vilket pumpas upp till reservoarer
i olika höjdlägen, och slutligen år 1898 en anläggning för grundvatten, som på
konstgjord väg ökas genom infiltration av älvvatten i en över marken uppstigande
sandås.
Alla goda gåvor komma från ovan, så ock det livgivande regnet, den
oundgängliga förutsättningen för markens gröda. Eåvitska människor knorra över att denna
gudagåva kommer så ojämnt, ibland för rikligt så att skörden förstöres, ibland för
sparsamt så att utsädet dör. Såsom helhet är naturens vattenhushållning beundransvärd,
men i en och annan detalj är det människan förunnat att kunna genomföra en nyttig
korrektion. Så har från urminnes tider skett genom bevattningsanläggningar, vilka
överföra vatten från områden som hava överflöd till andra som lida brist.
De märkligaste bevattningsanläggningar som någonsin funnits äro dammarna i
Nilen, där under regnperioder samlas stora vattenmagasin, vilka under torkperioder
utsläppas i dalgången. Sådana dammar existerade flera tusen år före vår tidräkning,
och egyptierna dyrkade i Nilguden den högre makt som ansågs skänka vattnet dess
välsignelsebringande egenskaper. Under 1800-talet blev Nilens vattenfråga i dess
helhet underkastad en vetenskaplig behandling, grundad på ingående hydrografiska
undersökningar. Här har engelsk ingenjörskonst firat verkliga triumfer, och man kan utan
överdrift säga att engelsmännen grundat Egyptens nuvarande välstånd. Nildalens
bördighet skapas icke enbart av det översilade vattnet utan i ännu högre grad av det
kalkhaltiga slam som därvid avsättes på åkrarna och som bildar ett förträffligt
gödningsämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
