Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenvägar, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
VATTENBYGGNADER.
VATTENVÄGAR.
Inledning.
Av Professor P. G. HörneU.
Med vattenväg förstår man icke blott vattnet, i vilket farkosten rör sig, utan även
vattnets närmaste omgivning: kanalens bankar, flodens stränder, ett bredare stråk,
där fartygen gå fram på insjöar och öppna hav. Under samma rubrik inrangeras även
hamnbassänger med omgivande kajer och kaj plan, ehuru det vore riktigare att rubricera
hamnarna såsom omlastningsplatser.
En annan avdelning av detta verk innehåller en närmare framställning om
skepps-byggeriets utveckling och huru i samband därmed sjötransporterna kommit att öva
allt större inflytande på näringslivet och världshushållningen i dess helhet. Dock synes
beskrivningen av vattenvägarnas tekniska anordning böra föregås av en orienterande
framställning rörande vattenvägarnas beroende av den utveckling övriga
sjötransport-medel och sjötransportväsendet i sin helhet genomgått under tidernas lopp.
Historik. Stubbar med vidsträckta rotsystem och träd, som av vidhängande grenar
hindrats från att kantra, torde hava tjänstgjort såsom mänsklighetens första
sjötrans-portmedel. Att uppfinningsförmågan hos
vissa folk länge varit föga utvecklad
framgår därav, att ännu under senare tid
i vissa trakter saknats kännedom om
andra möjligheter att verkställa
sjötransport (fig. 1).
Nära till hands borde dock hava
legat att bygga flottar. Ihåliga
bambustammar hava stor bärkraft; lianer äro
utmärkta surrningsmedel. I tropikerna
bygga infödingarna av dylikt material
flottar, som de betjäna sig av vid
passerandet av floder och andra vattendrag.
Trädstammens urholkning till båt
förutsatte en högre grad av
uppfinningsförmåga — ehuru förebilder ingalunda
saknats: snäckskal, barkbitar, på vattnet
flytande trågformiga trästycken o. dyl.
Ännu den dag som är använda vissa
färgade folk båtar gjorda av ett enda
stycke trä, smäckra, långsträckta farkoster, som, ehuru relingen vid full last ligger
endast någon eller några centimeter över vattenytan, besitta en otroligt hög grad av
sjöduglighet.
Varken flotten eller den urholkade trädstammen krävde, respektive kräver större
vattendjup än några få decimeter. Sålunda voro, så länge transportmedlen begränsades
till dylika farkoster, fordringarna på vattenvägarna överallt små. Icke heller förelåg
behov av konstgjorda hamnar. Det tillkom när man lärde sig konsten att bygga fartyg.
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
