Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenvägar, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
VATTENBYGGNADER.
ur uppfinnarsynpunkt märkliga anordningar, och endast fragmentariska äro
beskrivningarna av de metoder, som tillämpats vid hamnarnas utförande. Helt visst hava dock
de för dåtida förhållanden mycket betydliga anläggningarna i Pharos och Kartago varit
förenade med glänsande prestationer, som väl förtjänat att bliva ihågkomna.
Historien om sjöfartens utveckling till slutet av medeltiden är ytterst spännande i
fråga om allt vad som angår sjöfartens betydelse för olika länder och folk. Men den är
mycket mager beträffande sådana upplysningar, som kunna erbjuda särskilt intresse för
andra tekniker än skeppsbyggare. Man finner t. ex., att färdvägarnas omläggning ofta,
varit förenad med katastrofala politiska omvälvningar. Babylonier och assyrier, som
voro världens rikaste folk, då karavanerna följde floderna Eufrat och Tigris, utarmades
småningom sedan varuutbytet mellan Europa och Indien vid övergången till vår
tideräkning börjat förmedlas sjöledes via Röda havet och Arabiska bukten. Visby, som
under 11- och 12-hundratalen var en synnerligen viktig sjöstad, gick hastigt sin
undergång till mötes, när Gibraltarleden under 13-hundratalet började utnyttjas för direkta
sjöförbindelser mellan medelhavsländerna och västra Europa. Under 500 år hopades i
Venedig fabelaktiga rikedomar. Men även lagunstadens stjärna dalade, när mot slutet
av 1400-talet upptäckten av sjövägen runt Afrika gjorde handelsförbindelserna mellan
nordsjöländerna och Indien oberoende av medelhavsstaterna. Om förloppet av dessa
och många andra omvälvningar ger historien ganska noggrant besked, men man söker
i regel förgäves detaljbeskrivningar över hamnar och kanaler. I själva verket är detta
föga att förvåna sig över.
Annu under senare medeltiden voro hamnarna sannolikt av enklaste slag.
Fartygen drogo så ringa vattendjup, att man ofta kunde betjäna sig av flodmynningar
såsom hamnlägen. Såsom exempel härpå kunna anföras London, Antwerpen, Hamburg,
Lübeck, Danzig, Stockholm m. fl. Genom stenfyllning åstadkommos vågbrytare, där
sådana behövdes. Sammanhängande pålrader torde på samma gång hava tjänat såsom
vågbrytare och skydd mot fientliga anfall. Behovet av solida kajer var ej stort, så länge
man saknade mekaniska anordningar för lastning och lossning. Bestämmande för valet
av konstruktion var i vida högre grad än nu tillgången i olika trakter på naturligt
byggnadsmaterial. Transportkostnaderna voro nämligen fantastiskt höga, järnet räknades
länge till lyxvarorna, och sättet att tillverka cement var ännu okänt.
Ofta torde man i stället för breda kajer vid djupt vatten hava betjänat sig av
vinkelrätt mot strandlinjerna anordnade smala pålbryggor eller stenpirer. En annan
ersättning för kajer erbjödo på vattnet flytande träkonstruktioner, som medelst
landgångar voro tillgängliga från stranden. Dylika anordningar av enklaste slag finnas
ännu i många flodhamnar i Ryssland.
I stor utsträckning förekom naturligtvis, att varorna transporterades mellan
fartyget och stranden i mindre farkoster, ett förfaringssätt, som ofta praktiseras även nu,
särskilt i Kina och andra länder, där proportionen mellan det oskolade muskelarbetets
effektivitet och salupris är en annan än här. I mera fulländad form förekommer
förfaringssättet även i västerlandet, särskilt i de större hamnarna.
Man finner sålunda, om man söker bilda sig en föreställning om huru hamnarna
under egyptiernas, feniciernas, grekernas, romarnas tid och medeltiden sågo ut och huru
de i enskilda delar voro konstruerade, att utvecklingen näppeligen kan hava varit
förenad med några epokgörande uppfinningar, som kunnat locka samtida skriftställare att
ägna dem sin uppmärksamhet.
Icke heller sedan gick utvecklingen språngvis. Ända till mitten av förra
århund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
