Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenvägar, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
VATTENBYGGNADER.
var det före början av vår tideräkning. Av andra avbildningar, vilkas ålder det
varit möjligt att närmare fastställa, framgår nämligen, att kineserna under långliga
tider varit förtrogna med vinschen.
Uppdragna på land bliva fartygen utsatta för helt andra och i regel större
påkän-ningar än när de befinna sig i sitt naturliga element. Detta föranledde snart nog försök
att åstadkomma en anordning, med vars hjälp fartyget kunde förflyttas mellan två
olika höj dlägen utan att behöva lämna vattnet. En möjlighet härför erbjöd stämslussen,
som bestod av en enkel- eller dubbelport, anordnad i översta delen av den lägre
bassängen. Hade — vid färd i uppströmsriktningen — fartyget passerat portöppningen,
stängdes porten, vattnet omkring fartyget steg till samma höjd som vattenytan i den
övre bassängen, och fartyget kunde fortsätta. Färden i nedströmsriktningen tillgick
sannolikt så, att fartyget fastgjordes medelst tross eller ankare vid sidan om den stängda
porten, som sedan öppnades, så att vattnet vid sidan om fartyget fick tillfälle att sjunka
till ungefär samma höjd som vattenytan i den lägre bassängen. — Dylika slussar
före-kommo i Stecknitzkanalen, som sedan slutet av 1300-talet förenat floderna Elbe och
Trave — till oskattbart gagn för Lübeck och Hamburg, där man väl förstått att utnyttja
fördelarna av läget vid den kortaste huvudstråkvägen till Östersjön.
Stämslussen hade även en annan uppgift, nämligen att öka vattendjupet i flodernas
ovanför forsar och fall belägna, trafikerade delar. Det berättas att i floden Yonne i
Frankrike stämslussens portar voro öppna två dagar i veckan och stängda övriga fem
dagar, då till följd av uppdämningen ett större vattendjup kunde tillgodogöras för
trafikändamål.
Vid större vattenståndsskillnad var manövreringen av stämslussens portar förenad
med svårigheter, vartill kom, att slussningen krävde stora vattenmängder. Den
förstnämnda olägenheten — och delvis även den senare — lyckades man vid medeltidens
slut kringgå genom anordnandet av kammarslussar. — Längre fram kommer att
beskrivas huru kammarslussen i detalj anordnats, respektive fortfarande anordnas.
Tyvärr vet man icke med säkerhet vem äran att hava uppfunnit kammarslussen
tillkommer. Möjligen hava flera — oberoende av varandra — funnit samma lösning
av problemet. Uppgiften att övervinna större höjdskillnader i floder och kanaler var ju
på många ställen aktuell, och steget från stämslussen, som varit känd sedan långt
tillbaka, var ej synnerligen stort.
Man har tidigare velat göra troligt, att den första kammarslussen tillkom såsom led
i en kanal, som byggdes i Italien mot slutet av 1400-talet, och att ledningen av
ifrågavarande byggnadsföretag var anförtrodd åt Lionardo da Vinci och en annan italienare,
Alberti. Däremot strida dock två vid Internationella Sjöfartskongressen i Milano år
1905 lämnade uppgifter. Enligt den ena uppgiften byggdes första kammarslussen år
1439 vid Viarenna i Italien — av ingenjörerna Filipps och Fioravante — enligt den
andra skall en kammarsluss hava förefunnits redan år 1300 vid en av Domper utförd
anläggning vid Gouda i Holland.1
Uppfinningen av kammarslussen kan ej räknas till människohjärnans mest geniala
1 I vaije fall saknas ej bevis för att da Vinci ägnat hithörande spörsmål uppmärksamhet —
vilket en svensk ingenjör fick erfara, då han för några år sedan sökte patent på en uppfinning
avseende förflyttning av fartyg mellan två bassänger i olika höjdlägen. Patentanspråket var grundat på
den i fig. 156 a, b åskådliggjorda anordningen, en balans med vidhängande tråg, i vilka fartygen
— omgivna av vatten — transporteras upp och ned mellan de båda kanalsträckornas ändpunkter.
Ansökan avslogs emellertid under hänvisning till att da Vinci framlagt förslag till en liknande
lösning av uppgiften att övervinna stora höjdskillnader i floder och kanaler. — Ingenting nytt under
solen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
