Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenvägar, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENVÄGAR. INLEDNING.
17
böckerna hava ända tills senare år låtit den »nya tiden» framstå såsom idel solbelyst mot
medeltiden tjänande såsom nattsvart bakgrund. Emellertid inträdde brytningen mellan
nytt och gammalt — vad hamnbyggnadsväsendet beträffar —- först för ett par
generationer sedan. Den betingades av tillkomsten i början av förra århundradet av ett par
nya trafikmedel: ångfartyget och järnvägen. När man sedermera, på 1850-talet, började
lära sig att bygga fartygen av stål och kostnaderna för framställningen av järn och stål
blevo allt lägre — tack vare åtskilliga uppfinningar under 1800-talets senare årtionden
Fig. 2.
Fig. 3.
— ställdes hamnbyggarna inför uppgifter, om vilka de tidigare ej kunnat drömma. Till
deras förfogande hade emellertid även kommit ett nytt material, utan vilket alla på
hamnarna ställda krav näppeligen kunnat uppfyllas. Den dag som är utföres knappast
en kaj mur, i vilken ej ingår konstgjord cement, ett material, som ej började finna
vidsträckt användning förr än under senare hälften av förra århundradet. Cementet var
behäftat med svagheten att ej tåla större dragpåkänningar. För att kringgå de härmed
förenade olägenheterna inlades järn i de konstruktionsdelar, i vilka cement ingick
såsom bindemedel. Sålunda uppstod armerad betong, som är lika användbar för dragning
och tryck.
Tidigare än trafiken i hamnarna började trafiken på floder och kanaler ställa krav
på väg- och vattenbyggarnas uppfinningsförmåga. Ett problem, som långt före början
av vår tideräkning blev
aktuellt, avsåg övervinnandet av
höjdskillnaderna mellan
vattenvägar i olika höjdplan.
För att undvika behovet av
omlastning och för att kunna
begagna sig av samma
farkost vid trafikerandet av två
flod- eller kanalsträckor,
åtskilda av ett vattenfall eller
av en strid fors, fordrades
särskilda anordningar.
I Kina fingo de formen
av två mot varandra lutande
plan (fig. 2), upptill skilda
från varandra av en rygg,
belägen på större höjd än
vattenytan i farledens övre del. Över denna rygg förflyttades farkosterna mellan de
båda bassängerna. Å vidstående illustration (fig. 3), som är återgiven ur en tidigare
upplaga av Uppfinningarnas Bok, ser man, huru vid sidorna om de lutande planen
voro anordnade vinschar, med vars hjälp förflyttningen verkställdes. Vid vilken
tidpunkt dylika mekaniska hjälpmedel började användas är förf, obekant. Sannolikt
2—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>