Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenvägar, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
VATTENBYGGNADER.
leder förena de stora sjöarna med varandra och med Atlanten. Arbetet påbörjades under
1700-talets senare årtionden. I flera repriser hava förefintliga slussar blivit ersatta med
andra, större och bekvämare. Sidokanaler hava anlagts, där man tidigare betjänat sig av
naturliga farleder o. s. v. F. n. planeras utvidgningar av ännu större mått. Förr eller
senare kommer det nordamerikanska sjösystemet, ur trafikteknisk synpunkt betraktat,
att framstå såsom en vik av Atlanten.
Även i dessa delar av världen hava lutande plan tidigare kommit till vidsträckt
användning för övervinnandet av höjdskillnaderna mellan olika farledssträckor. Särskilt
förtjänar i detta avseende omnämnas den år 1832 för allmän trafik öppnade
Morriska-nalen mellan floderna Hudson och Delaware. Sammanlagda höjdskillnaden var 426 m,
66 m passerades i slussar. För övervinnande av övriga 360 m tjänstgjorde i stället för
slussar lutande plan, över vilka fartygen transporterades på vagnar.
Vad här blivit anfört rörande tidigare utförda vattenvägar svarar ej på långt när
mot de krav man skulle vilja uppställa vid genomläsningen av tidigare upplagor av
Uppfinningarnas Bok. Framställningen tål ingen jämförelse med motsvarande
avdelning i den upplaga, som trycktes år 1906. Många med vattenvägsväsendet förenade
frågor av stort allmänt intresse gjordes där till föremål för ingående behandling, och även
sakuppgifter förekommo, vilka här sakna motsvarighet.
Denna uraktlåtenhet att söka upprätthålla en standard, som i viss mån kan sägas
vara hävdvunnen, har framtvingats av den enorma utveckling, som vattenvägsväsendet
genomgått under de fåtal årtionden, som förflutit sedan tillkomsten av de tidigare
upplagorna av detta verk. Ännu vid sekelskiftet var det möjligt att inrymma det
väsentligaste av t. ex. kanalväsendets historia på några tiotal sidor. De ur teknisk synpunkt
mera märkliga detaljerna voro ej heller många. Nu skulle historiken kräva volymer,
■och de tekniska detaljerna, vilkas beskrivning ju närmast hör hemma i ett verk om
uppfinningar, äro legio. Det trånga utrymmet nödvändiggör gallring, och endast de ur
teknisk synpunkt märkligaste prestationerna kunna göras till föremål för närmare
beskrivning.
Till det anförda må därför begränsas redogörelsen för de anläggningar, som blivit
utförda på grundvalen av tidigare uppfinningar och äldre byggnadsmetoder. I det
följande skall beskrivas några av de märkligaste hamn- och kanalanläggningarna under vår
tid, som i fråga om uppfinningar och förbättringar inom här ifrågavarande områden vida
överträffar alla gångna tider. Först må dock inflikas några ord om den samverkan, som
tidigare rått och f. n. råder mellan olika transportmedel.
I hamnarna överflyttas varorna från sjö- till landtransportmedel och vice versa.
Några vidlyftigare anordningar härför erfordrades icke, så länge fartygen voro små och
all landtransport försiggick med användning av levande dragkraft. Lastning och
lossning kunde gärna draga en smula ut på tiden. Besättningen behövde efter månadslånga
resor på nytt göra sig förtrogen med landbacken. Mången gjorde det så grundligt, att
värvning av nytt manskap blev nödvändig. Även fartyget måste ses om, ibland
köl-halas, skrapas och tjäras. Inga på förhand fastställda turlistor tvingade till uppbrott på
visst klockslag, och det i fartyget nedlagda kapitalet var ej så stort, att timmarna
betydde avsevärda ränteförluster. Hamnen var en idyll, där kaptenerna vid många
kaffehalvor undfägnade sina åhörare med sannfärdiga berättelser om alla de äventyr, som
mött dem på färder i avlägsna farvatten.
Järnvägarnas inträde på arenan gav upphov till ett omslag. I hamnarna började
hopas större godsmängder. Bestämda ankomst- och avgångstider föranledde en fastare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
