Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMNARNAS TEKNISKA ANORDNING.
29
och åter millioner dagsverken offras på åstadkommandet av konstgjorda bassänger, där
trafiken bäst behöver dem. Icke ens i Sverige, vars kuster äro fransade av en sällsynt rikt
artikulerad skärgård, hava de naturliga och från havet naturligt tillgängliga bassängerna
befunnits vara tillfyllest. Trots förefintligheten av många tusen vikar, som skulle kunna
för ringa kostnad ombildas till idealiska hamnlägen, nödgas vi offra många millioner
kro-ilor på anordnandet i Malmö och Hälsingborg av bassänger i miniatyr, där fartygen
måste manövreras med stor försiktighet, för att de ej skola råka i kollision med
varandra. Intet kan bättre illustrera lagen om tillgång och efterfrågan än de kostnader,
med vilka det kan vara förenat att nödtorftigt efterapa naturens verk, som ganska ofta
förefinnas där ingen har behov av dem.
Vad vi åstadkommit i fråga om konstgjorda hamnlägen är dock småsaker jämfört
med vad andra funnit sig föranlåtna att åvägabringa. I Italien, där man saknat
skärgårdar, där kustlinjerna endast undantagsvis bildat ingående bukter, och där
berggrunden vid stränderna stupar brant ned i vattnet och ofta är täckt med lös lera och dy,
har behovet av hamnanläggningar framtvingat fantastiskt dyrbara anordningar,
vågbrytare, där redan vattendjupet är ett tjogtal meter och djupet till fast grund ännu
större. Där har ofta förekommit, att dessa vågbrytare, uppförda av enorma massiva
betongblock, vid stark storm blivit vräkta över ända eller spårlöst försvunnit i de lösa
bottenlagren, varefter det gällt att med förtvivlat mod, ett tålamod utan like börja om
på nytt. Turisten, som ej gärna återvänder hem, utan att de salta fläktarna från h^vet
garvat hans hud, gjort utomlandsvistelsen påtaglig även för dem, som icke hava öron
till att höra utan endast ögon till att se, hedrar allt som oftast vågbrytaren med en
promenad, men tröttar aldrig sin hjärna med en tanke på vad vägen möjligen kan hava
kostat, att det lilla stycke fast grund han har under fotsulorna kanske representerar mera
arbete än han under hela sitt liv uträttat.
För att komma in i hamnen måste fartyget passera öppningen mellan vågbrytarna,
i dagligt tal benämnd inloppet. Ett smalt inlopp försvårar inseglingen, ett brett ökar
vågrörelsen i hamnen. Men det är icke endast bredden som avgör, om hamnen kan
angöras och lämnar fartygen nödigt skydd vid storm. Minst lika viktigt är inloppets
läge i förhållande till vind- och strömriktningarna, med andra ord vågbrytarens, resp,
vågbrytarnas plananordning.
Av denna plananordning beror ännu mera: naturen har fogat det så, att behovet
att anordna hamnarna inom vågbrytare ofta förekommer vid sådana kuster, där stora
massor av slam och sand äro i ständig rörelse. Vid olämplig anordning av vågbrytarna
riskeras, att inloppet till hamnen mycket snart uppgrundas. Fall hava förekommit, då
det visat sig omöjligt att förhindra uppgrundningen, då hela anläggningen
tillspillogi-vits. Dessutom finnas exempel på att kustströmmarna eller av havsvågorna förorsakade
strömmar skurit bort grunden under vågbrytaren, förorsakat byggnadsverkets
instörtande.
Vågbrytarens utomordentligt stora betydelse för hamnanläggningen i dess helhet
och de med uppförandet av vågbrytare förenade stora kostnaderna nödvändiggöra en
synnerligen omsorgsfull planering av dessa byggnadsverk. Lyckligtvis kan
konstruktören vägleda sig av resultatet av sina föregångares studier och dyrköpta erfarenheter.
Här må med några ord beröras de viktigaste erfarenhetssatserna.
När man från däcket av ett fartyg betraktar ytan av ett vindpiskat hav, förefaller
det, som om hela vattenmassan vore stadd i oavbruten rörelse i vindriktningen. Så
förhåller det sig emellertid icke. Vattenytan bildar vågberg och vågdalar. Vattnet ström-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
