Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
VATTEN BYGGNADER.
mar från den högre nivån till den lägre, såväl framåt som tillbaka, jfr fig. 4. Endast i
det översta skiktet förorsakar friktionen mellan vatten och luft att vattenpartiklarna
släpas med av vinden, mest vid så hård storm, att vågkammens översta delar slitas av
och slungas framåt i kaskader. Sålunda förorsaka de vågor, som bildats utan vindens
medverkan, ingen fortgående rörelse i längdriktningen. Svallvågorna t. ex. kunna liknas
Fig. 4.
vid sädesfältets böljande rörelse fram och tillbaka, då det bestrykes av en svag vind.
Deras transportförmåga är ingen.
På grundare ställen inträda mera invecklade förhållanden. Friktionen mellan det
översta bottenlagret och vattnet är ganska betydlig. Den håller tillbaka den pendlande
vågens nedre del, den övre fortsätter. Läsidan får allt starkare lutning. Vågen får
karaktären av en stillastående damm, över vars krön vattenmassorna rusa fram. I ett
visst moment upphör sammanhållningen. Krönet störtar ned. Det uppstår en bränning.
Fig. 6.
Mången torde hava förvånat sig över, att vågorna kunna bryta starkt mot en strand,
där man befinner sig i lä för vinden. Även detta fenomen beror på friktionen mellan det
fasta bottenmaterialet och vattnet. Vågorna, vilkas kammar kanske på större djup äro
riktade vinkelrätt mot stranden, hindras i sin rörelse av det grundare strandpartiet. Vid
strandlinjen, där vattendjupet är noll, sacka vågorna mest efter. Vågkammarna antaga
de former, som åskådliggöras i fig. 5. Det kan t. o. m. förekomma, att vågorna
samtidigt bryta vid alla stränder av en och samma mindre ö.
Men även andra orsaker än ett minskat vattendjup kunna hava till följd en dylik
avböjning av vågorna. Äv särskilt intresse är i förevarande sammanhang den
avböjning, som förekommer vid inloppen till hamnarna. Vågen hålles tillbaka av friktionen
mot vågbrytarens utsida och svänger — visserligen i regel med försvagad kraft — in i
hamninloppet, jfr fig. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
