Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
VATTENBYGGNADER.
När vågorna vältra sig mot ett fast föremål av större utsträckning, studsa de
tillbaka, reflekteras, liksom en biljardboll, som träffar vallen, jfr fig. 9. Är
vågbrytarhu-vudet anordnat på sätt den prickade linjen i fig. 10 antyder, kan det inträffa, att den
reflekterade vågen förorsakar stark sjögång i inloppet. Därför ger man i regel
vågbrytårens yttre del en svagt utåtsvängd form.
Väntar man sig, att hamnen företrädesvis eller i större utsträckning kommer att
trafikeras av segelfartyg, måste hänsyn tagas till den omständigheten, att dylika fartyg,
om vinden står stick i stäv, icke kunna taga sig fram annat
än genom kryssning. Det är därför nödvändigt att
infarts-riktningen bildar viss vinkel med den förhärskande
vindriktningen.
Stora fartyg fordra en bred infartsöppning. Små
fartyg kunna nöja sig med en smalare. Ju mindre öppningen
är, desto bättre skydd erbjuder hamnen för de fartyg, som
lyckats taga sig dit. Vid frågans avgörande måste hänsyn
tagas även till hamnbassängens storlek. Genom en bred
öppning kunna vältra in så stora vågor, att de förorsaka
stark sjögång i en liten bassäng. Det gäller att mot
varandra väga olika skäl för och emot. 30 m anses såsom
nedre och 300 m såsom övre gräns för öppningens
bredd.
Uppenbart är, att det i regel måste vara förenat med mycket stora svårigheter att
tillgodose alla här berörda krav, vartill kunde fogas flera andra. Vilken omsorg
konstruktören än ägnat sin uppgift, vet han, att fall komma att inträffa, då navigatören helt
nära inloppet till hamnen finner det vara förenat med oöverstigliga svårigheter att föra
fartyget in genom öppningen mellan vågbrytarna. Det är för sent att vända. Fartyget
pressas av stormen och sjögången mot det ena vågbrytarhuvudet. Det finns endast en
möjlighet till räddning: att hastigt kasta om rodret och föra fartyget vidare, vid sidan
om inloppet, utanför vågbrytaren. Sålunda bör även där finnas tillräckligt djupt vatten
för de största fartyg, som väntas komma att angöra hamnen. — Tyvärr lägga
ogynnsamma topografiska förhållanden ofta oöverstigliga hinder i vägen för tillgodoseende av
detta krav.
Möjligheten att vid hård vind, svår sjögång och stark strömsättning behärska
fartygets rörelser beror av fartygets hastighet. Ju mera fartygets rörelse är beroende av
ångmaskinen eller motorn, desto mindre få de yttre krafterna tillfälle att öva inflytande
på kursen.
Fig. 8.
Fig. 9.
Fig. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
