Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Hamnarnas tekniska anordning, av P. G. Hörnell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMNARNAS TEKNISKA ANORDNING.
49
Hamn Bassängens eller dockans namn Längd Bredd
Hamburg......................Neuer Seeschiffhafen..................... 1800 300
London.......................Royal Albert Docks....................... 2 000 150
London.......................King George Vth Dock..................... 1 510 165—234
Köpenhamn .............................................................. 700 115
New York.....................Lloyd harbour Hoboken...................... 270 80
En närmare beskrivning av huru fordringarna på bassängernas lägen kunna
gestalta sig olika vid olika trafikslag skulle kräva allt för stort utrymme. Dock synas
några ord böra ägnas den del av hamnen, som avser att betjäna persontrafiken, emedan
lekmannen, som sällan får tillfälle att studera hamnanläggningen i dess helhet, ofta kan
hava anledning att fråga sig vilka omständigheter som legat till grund för det sätt, på
vilket persontrafiken ombesörjes.
Persontrafiken tål ingen onödig tidsutdräkt. Det gäller att komma fram så fort
som möjligt, och rederierna överbjuda varandra i fråga om snabb personbefordran.
De linjefartyg, som ombesörja persontrafiken mellan Europa och Nordamerikas
förenta stater, göra 20—30 knops fart, i medeltal omkring 25 knop, motsvarande i runt
tal 45 km per timme. 100 km kan betraktas såsom en ganska hög medelhastighet för ett
expresståg. Sålunda sparas tid, om en större del av resan sker i järnvägsvagn —
förutsatt, naturligtvis, att därmed icke är förenad en motsvarande vägförlängning.
Hamburg är en av emigrationstrafikens huvudkoncentrationsorter i Europa.
Hänvisad uteslutande till hamnanläggningarna inom sin egen hank och stör hade Hamburg
kanske aldrig blivit det. Läget var ej synnerligen fördelaktigt för persontrafik. Vid
ogynnsamma strömningsförhållanden, tjocka, isgång o. dyl. krävdes allt för lång tid för
tillryggaläggandet i fartyg av de 120—130 km, som skilja staden från Nordsjöns kust.
Den med farten på Elbe förenade ovissheten nödvändiggjorde mycket breda marginaler
i tidtabellerna. För att kringgå svårigheterna anlades för persontrafikens tillgodoseende
en ny hamn vid Cuxhaven, omedelbart innanför Elbemynningen. Det stora avståndet
till trots kan Cuxhaven betraktas såsom en del av Hamburgs hamn. Vid de lätt
angör-bara kajerna i Cuxhaven göra de stora passagerarefartygen ett kort uppehåll under färder
till och från Hamburg, deras huvudanknytningspunkt på den nordvästeuropeiska
kontinenten.
En annan gren av emigrantströmmen dirigeras över Bremen. Men icke heller läget
av denna hamn, c:a 100 km innanför Wesermynningen, tillfredsställde persontrafikens
krav, vartill kom, att vattendjupet i floden Weser var otillräckligt för stora
passagerarefartyg. Dessa omständigheter framtvingade anordnandet vid Wesermynningen av
en uthamn, Bremerhaven.
Av det tidigare anförda har framgått, att infarten genom slussar till slutna
hamn-bassänger är förenat med större eller mindre tidsutdräkt. Följaktligen är dockhamnen
föga ägnad att tillgodose persontrafikens fordringar. Utanför slussen bör finnas en plats,
där passagerarna kunna gå ombord eller lämna fartyget. I vissa hamnar försiggår detta
på redden. Passagerarna transporteras i mindre farkoster till och från linjefartyget.
Förfaringssättet är obekvämt; i många hamnar, där redden är mindre väl skyddad mot
sjögång, förenat med verkliga svårigheter. Det giver ofta anledning till förväxling av
bagage. I den mån trafiken växer, blir det förr eller senare nödvändigt att anordna
särskilda tilläggsplatser. I de hamnar, där skillnaden mellan hög- och lågvattenstånd
är mycket stor, kunna dessa ej alltid få formen av fasta kajer. Fartygets djupgående
4—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
