Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Några exempel på hamnars anordning och utrustning, av Carl Semler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA EXEMPEL PÅ HAMNARS ANORDNING OCH UTRUSTNING.
71
Göteborgs hamn. Göteborg, Sveriges största västkusthamn och den svenska
oceansjöfartens mest betydande stödjepunkt, är belägen ej långt från Göta älvs utlopp i
Kattegatt. Den har liksom många andra flodmynningar sedan långliga tider utgjort ett
naturligt och lättillgängligt tillhåll för sjöfarten, men först under de senare
århundradena blivit av större betydelse för svensk handel och sjöfart.
Fig. 71. Auktionshall vid Göteborgs flskhamn.
Fig. 72. Sektion av kolkaj vid Sannegårdsbamnen, Göteborg.
Göteborgs hamn (fig. 69) är mer samlad än Stockholms. Den har — om man
bortser från de gamla kanalerna, vilka för vår tids sjöfart äro av mindre betydelse — fått sin
nutida gestalt huvudsakligen genom den breda älvfåran, som bildar en stor central
bassäng, och vars stränder utbyggts för hamnändamål på olika sätt allt efter som de
lokala förhållandena medgivit. Hamnens huvuddel är belägen på södra flodstranden och
har i huvudsak fått formen av en långsträckt strandgata, vilken varit betingad delvis
av den bebyggda stadens läge nära vattnet och delvis av bottenförhållandena. Den
nyaste delen av denna strandgata, Stigbergskajen, användes för oceansjöfart, övriga
delar på stadssidan för skärgårds-, kanal, kust- och europeisk styckegodstrafik.
Anordningarna vid dessa kaj sträckor bestå av järnvägsspår, öppna och med skjul överbyggda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
