Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Några exempel på hamnars anordning och utrustning, av Carl Semler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
VAT TENBYGGNADER.
Fig. 79. Vy över magasinkomplex, Hamburg.
hamn- och flodfartyg, som förmedlade förbindelsen med land. Med järnvägarnas
tillkomst blev det nödvändigt att bringa fartygen i direkt förbindelse med
landtrafikmed-len genom anordnandet av med kajer försedda tilläggsplatser. Den första kajen
fullbordades på 1860-talet och för närvarande uppgår kaj längden till ej mindre än 50 km, varav
33 km för sjögående fartyg. En stor del av omlastningen sker emellertid på vattnet
direkt mellan havs- samt hamn- och flodfartyg, och det är endast tack vare denna
omständighet som kajerna ej redan vuxit ut till ännu större längder.
Så vidsträckt Hamburgs hamn
är, så enkla äro de linjer, efter vilka
dess tekniska utveckling fortgått.
Flertalet av de för allmän trafik
avsedda pirerna äro sålunda anordnade
och utrustade på i huvudsak samma
sätt. Vid varje kaj finnas
järnvägsspår och kranar, därefter ett
varu-skjul, sedan åter järnvägsspår och
på pirens mitt en för båda halvorna
gemensam gata (fig. 76 och 77).
Endast pirernas och varuskjulens bredd
samt kajernas vattendjup hava ökats
i den mån fartyg av större
dimensioner kommit till användning och
krävt större djup och rymligare
upplagsplatser för sina godsmängder.
Jämsides med pirernas har även
bas-sängernas bredd ökats allt efter som
nya utförts. Den nya
Waltershofer-hafen har en bassängbredd av 280 m.
De stora vattenområdena äro
motiverade därav, att Hamburg i
utpräglad grad utgör mötesplats mellan
havs- och flodfartyg, vilka ligga
sida vid sida förtöjda vid enkla eller dubbla rader av dykdalber i bassängernas mitt
och omlasta — utan anlitande av dyrbart kaj utrymme — direkt från det ena
fartyget till det andra (fig. 77 och 78). Ej endast massgods, såsom spannmål, kol,
o. dyl., som i större eller mindre utsträckning även vid andra hamnar behandlas på
liknande sätt, utan jämväl vissa slag av styckegods, som i Hamburg förekomma i stora
ensartade partier, omlastas direkt från fartyg till fartyg. Kajerna utnyttjas
huvudsakligast för blandat styckegods, som vid omlastningen måste sorteras, märkas,
kontrolleras etc., vartill kräves stora utrymmen, vilka endast stå till förfogande på land. Den
förutnämnda Waltershoferhafen är ännu endast delvis försedd med kajer, men dess stora
vattenområde utnyttjas fullständigt för omlastning mellan olika fartyg (fig. 78).
Behovet av magasinsutrymmen för lagring av köpmännens varor har sedan omkring
40 år till största delen tillgodosetts genom ett halvt privat företag,
Freihafen-Lager-hausaktiengesellschaft. Det har i Hamburg ansetts vara av vikt, att magasinslokalerna
äro belägna nära köpmännens kontor och stadens affärscentrum. För att tillgodose detta
önskemål, har man gått ända därhän, att man rivit ned bostadskvarter, rymmande över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
