Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
VATTENB YG GN ADEB,.
endast 5 000 kr. Därtill må beaktas att vattnet självt lämnar den drivkraft och rullande
material, som för järnvägarna bli två dryga poster. Och för drivningarna erbjuder
flottleden vissa fördelar framför järnvägen, i det att avlastning i allmänhet får ske var
som helst, och körningen så gott som alltid kan ske i medlut.
Allt detta gör att flottning är ett mycket billigt transportsätt, och om våra skogar
skulle försetts med kommunikationer av järnvägens typ, då hade därtill erfordrats så
stort kapital, att vårt land ej mäktat lämna det.
Största delen av flottlederna har upprensats under sista hälften av 1800-talet,
men flottningens historia kan följas ganska långt tillbaka i tiden. Det är antagligt att
redan vid gruvdriftens uppkomst och utveckling på 1300—1400-talen detta
transportsätt användes för de stora mängder brännved, som före krutets tid begagnades för
malmens lösgörande. En betydande flottning förekom sålunda i Dalälven för Stora
Kopparbergs Bergslag.
För flottans behov samt för export flottades virke i sydvästra Sveriges
vattendrag, och strömmarna i Värmland och Dalsland buro fram råvara till de talrika
vattensågarna. De norrländska älvarnas nedre delar togos redan på 1700-talet i anspråk för
flottning. Men först omkring år 1850 kan man säga att egentlig flottledsbyggnad
förekom. Ty tidigare fingo tillfälliga anordningar såsom landtimmer och styrbrötar,
hoplagda av flottgodset, fylla de brister som kunde finnas i det naturliga vattendraget.
Dessa brötar revos ut vid flottningens avslutande och flottades sedan ut, eller
stundom fingo de ligga, för att köras ut på vintern eller kanske t. o. m. brännas upp. Det
är klart att på detta sätt flottningen blev synnerligen osäker och dyrbar, och de större
strömfallen, såsom Matforsen i Ljungan och Gedunsen (Döda fallet) i Indalsälven,
utgjorde hinder som man ej mäktade övervinna, varför de utgjorde flottningens övre gräns.
Omkring år 1850 voro kustlandets bättre belägna skogar ganska uthuggna, men
samtidigt begynte trävarurörelsens utveckling till en storindustri. Och då övervunnos
alla hinder, strömfallen rensades upp, älvarnas käll- och biflöden utbyggdes och likaså
de smärre åarna.
De första arbetena för flottledens förbättring avsågo bortrensning av stenar, som
voro till hinder, samt anläggning av bommar, ledkistor och timmerrännor. De
sistnämnda spelade på denna tid en mycket stor roll vid de mindre åarnas utbyggnad, men
på 1870-talet synes dynamit ha kommit i bruk vid flottlederna, och då övergick man
allt mer från de föga varaktiga träbyggnaderna till upprensningar i själva strömfåran.
Tekniken har sedan på många sätt gått framåt. I första hand har detta
fram-tvungits av ekonomiska skäl: stigande arbetslöner och skärpta fordringar på billiga
produktionskostnader. Sedan har även den allt mer ökade flottgodsmängden krävt
längre flottningstid, och detta kan huvudsakligen endast vinnas genom en
fullständigare utbyggnad av leden.
Men först och främst må nämnas, att flottningen icke längre såsom i den första
tiden kan fritt få disponera allt vattnet, utan ett annat mäktigt intresse tränger sig
fram och gör anspråk på sin andel. Det är kraftintresset. Vattnet har fått värde även
för annat ändamål än att bära skogarnas produkter: det lämnar även kraft till
förädlingen. För att strömmarnas vatten må på bästa sätt tjäna människan, måste
flottningen börja hushålla med vad den förut kunnat slösa med. Och även detta sätter ökade
krav på flottledens utbyggnad.
Å andra sidan må erkännas, att samarbetet med kraftintresset haft det goda med
sig, att flottledsbyggaren fått nya hjälpmedel i sin hand för planläggningen. Likasom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
