Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - De naturliga betingelserna för flottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTNINGSTEKNIK. DE NATURLIGA BETINGELSERNA FÖR FLOTTNINGEN. 139
regn, kan snösmältningen lätt antaga katastrofal hastighet. Även vårflodens
varaktighet är växlande, och icke minst har tidpunkten för islossningen ett stort inflytande.
Det kan hända, att vårfloden rinner bort innan sjöarna gått upp, och tidsskillnader för
olika år på en hel månad äro ganska vanliga. Det är givet, att sådana växlingar inom
ett och samma vattendrag försvåra byggandet.
Vid en jämförelse mellan olika flottleder finner man även betydelsen av att känna
dräneringsområdets geografiska beskaffenhet. Vårfloden kan i genomsnitt beräknas
avgå från odlad och dikad mark på en å två veckor, men i skogsmark ligger snön kvar i
kanske tre veckor. Inom en trång dalgång med stark lutning måste avrinningen få ett
hastigare förlopp än i en bred och flack. Och särskilt må nämnas, att sjöar åstadkomma
en reglering av vårfloden, vilken ytterligare kan förstärkas genom dammanläggningar.
Fig. 158. Råne älvs flodområde med avståndskurvor.
En jämnt fördelad lutning är av betydelse för en snabb och billig flottning. Å ena
sidan är det alltså föga gynnsamt med stora fall, vilka bliva dyrbara att rensa och alltid
orsaka skador på virket. Å andra sidan måste vanligen maskinell kraft anlitas för
transporten över lugn vatten och sjöar. Detta vållar hinder i timrets gång och ökad
kostnad.
Ur denna synpunkt äro våra flottleder över huvud taget mycket lyckligt lottade.
Huvudriktningen är även gynnsam i förhållande till de under våren förhärskande
vindarna samt med hänsyn till vissa klimatiska skillnader inom landet. Kusttrakterna
hava ett mildare klimat och bliva först isfria, i strömmarnas nedre delar kommer alltså
vårflod och flottning tidigt i gång. Sedan fortsätter snösmältningen uppåt landet.
Och slutligen kommer våren även uppe i fjälltrakterna. Det är givet att genom denna
successivt inträdande snösmältning erhålles ett stort antal flottningsdygn och en stor
transportförmåga.
På hösten är det alltid isläggningen i strömmarnas nedre delar, som är den
kritiska tidpunkten. Den egentliga flottningen är kanske avslutad, men sorteringen av virket
till de olika ägarna tar alltid sin tid. Det är då gynnsamt, att vi ha ett milt klimat i
kusttrakterna, så att denna skilj ning kan fortsättas långt fram på hösten.
Flottledsbyggaren har även att tillse, att transportbehovet inom skogsområdet
kan fyllas genom att flottlederna ha en jämn fördelning, och alltså köra vståndet till
flottled överallt blir rimligt. Huru jämn fördelningen är framgår av en blick på en
flott-ledskarta. Vi återge efter Rich. Smedberg en specialkarta från Råne älv, där
avståndskurvor inlagts (fig. 158). Ehuru verkliga köravstånden på grund av terrängen alltid
måste bli något större än dessa avstånd, visar kartan tydligt, huru gynnsamt
transportproblemet kunnat lösas.
Slutligen må även nämnas, att markbeskaffenheten spelar en stor roll för
flottledens byggnad och underhåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
