Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - De naturliga betingelserna för flottningen - Flottgodset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
VATTENBYGGNADER.
De stora växlingar i vattenstånd, som vi ovan berört, äro av betydelse för
flott-ningen, emedan denna på grund av vattendragens beskaffenhet ofta endast är möjlig
under högvatten. I mindre vattendrag erhålles detta genom vårflod i förening med
dammvatten. Men växlingarna äro även på många sätt till besvär, ty utbyggandet måste
ske med hänsyn till ett visst vattenstånd. Överstiges detta, är flottning omöjlig, och
då kan t. o. m. svåra skador uppstå icke minst på flottledens anläggningar. Blir
vattentillgången för ringa, fastnar timret och blir kanske liggande ända till nästa vårflod.
Förutom ränteförluster vållas då svåra skador på virket.
Över huvud taget kan man säga, att för vårt lands flottleder äro förutsättningarna
av naturen mycket gynnsamma. Tack vare våra urskogar har det varit möjligt att
utbygga och amortera ett mycket fullständigt flottledsnät, och även om virket i de
nya bestånd, som uppdragas, skulle ställa sig dyrbart i produktion, kunna vi hoppas,
att vårt skogsbruk även i framtiden skall bära sig på grund av den billiga transporten.
I länder som sakna flottleder kan även vara möjligt att exploatera urskogen, men ett
uthålligt skogsbruk måste möta många svårigheter.
Flottgodset.
Ett utmärkande drag för det transportsätt vi här behandla är att flottgodset måste
äga jlytbarhet, d. v. s. volymvikten skall under hela tiden virket ligger i vatten vara
under l.o, i annat fall går det förlorat. Och i själva verket är det ofrånkomligt, att en
icke oväsentlig del sjunker. Några ord om flottgodset må därför här nämnas.
Trä är en porös kropp, bestående av cellväggar och cellrum. Cellämnets specifika
vikt är 1.5 6. Hos nyfällt virke är cellväggen svälld av vatten, men dess specifika vikt
ligger alltjämt avsevärt över l.o. Att virket flyter beror då på den luft som kan
befinna sig i cellrummen.
Flytbarheten beror i första hand på beskaffenheten hos virket då trädet fälls.
Volymvikten växlar inte endast hos olika träslag utan även hos olika stammar och
stamdelar. Särskilt är det avgörande om kärna finnes. Hos barrträd och vissa lövträd
uppkommer denna genom en omvandling av stamdelens inre, och ur flytbarhetens
synpunkt har kärnbildningen den betydelsen, att vattenhalten minskas. Den yttre delen,
splinten, innehåller avsevärt mer vatten och har ofta en volymvikt över l.o.
När nu virket lägges i vatten, tränger detta in liksom i en svamp och ersätter luften.
Absorptionen sker särskilt lätt i splinten, under det att kärnans ledningsbanor avstängts
i samband med kärnbildningen. Splinten blir småningom så tung att den drar med
sig kärnan, och hela stocken går förlorad. Störst är sjunkningen ifråga om furutoppar
och rötskadat virke (fig. 159).
Allt efter som våra gamla kärnfulla skogar försvinna och avverkningen allt mer
kommer att röra sig inom yngre bestånd, skulle man ha att vänta en ökad
sjunk-ning. Men denna kan förebyggas genom att virket torkas innan det rullas ut i vattnet.
Dels vinnes därigenom en sänkning i volymvikten, dels har man funnit att virke, som
en gång torkat, sedan endast långsamt upptar vatten igen.
Hänsyn till denna virkets flytbarhet spelar en viss roll vid flottledens utbyggnad.
Det kräves att virket kommer fram till sin bestämmelseort så fort som möjligt, och
särskilt om flottningen blir tvåårig ökas sjunkningen avsevärt. Det kräves även tid
för torkningen, och i vårens sol och vind är varje dag av värde. Men då är också varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
