Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTEN A VLOPP. HISTORIK.
163
släppas i floden. Lyckligtvis kom dock detta förslag icke till utförande. Floden skulle
nämligen med säkerhet ha visat sig alldeles otillräcklig för mottagande av de betydande
avloppsmängder det här var fråga om. I stället beslöts år 1869 att anställa vissa
praktiska försök, i främsta rummet avseende vattnets oskadliggörande medelst
övervattning (irrigation). Efter fyra år beslöts att på försök utföra avlopp för en del av staden
och rena vattnet enligt denna metod. Försöket utföll tillfredsställande och följdes snart
av utvidgningar. Vid slutet av 80-talet var nästan hela det dåvarande stadsområdet
försett med ett avloppsnät, varifrån vattnet pumpas till utanför staden belägna fält
för övervattning. Till början av år 1915 hade Berlins vattenavlopp dragit en kostnad
av nära 200 milj. mark.
I Stockholm anlades uti Krukmakargatan den första avloppstrumman av modern
typ år 1864. Tidigare funnos dock i vissa med hänsyn till vattena vledningen ogynnsamt
belägna gator avloppstrummor, utförda antingen enbart av plank eller ock med sidor
av vanlig sprängsten med öppna fogar, oklädd botten och plankbetäckning i markplanet.
Utanför bebyggt område övergingo dessa till öppna avlopp, benämnda stadsdiken.
Till avloppstrummorna eller rännstenarna leddes all flytande orenlighet från hushåll
och fabriker. Vid köld fingo de hållas öppna med hjälp av ständig ishuggning, vid
värme medförde den samlade orenligheten sanitära vådor.
Två år sedan ledningen i Krukmakargatan utförts framlades för
stadsfullmäktiges granskning ett avloppsförslag för Norr- och Östermalm. Dess genomförande
beräknades draga en kostnad av nära 3 milj. kr. Efter vissa delvis med hänsyn
till förändringar i stadsplanen företagna modifikationer kom förslaget till utförande
år 1868.
För närvarande torde de flesta om icke alla Sveriges städer och större samhällen
vara försedda med vattenavlopp, av*vilka åtskilliga tillkommit först efter år 1900.
I nedanstående tabell lämnas uppgift på första anläggningsår och total
anläggningskostnad vid 1928 års utgång för vattenavlopp i vissa svenska städer:
Stad
Stockholm............................................. 1868 32 615 000: —
Göteborg.............................................. 1866 11 369 000: —
Malmö................................................. 1870 4 585 000: —
Norrköping............................................ 1873 2 361 000: —
Örebro..................................... 1886 3 255 000: —
Uppsala............................................... 1874 1 647 000: —
Jönköping............................................. 1885 1 162 000: —
Västerås.............................................. 1861 1 283 000: —
Såsom tidigare framhållits hava vattenavloppen till uppgift att avleda flytande
orenlighet. Torrt avfall och fasta ämnen få däremot icke tillföras dem. De
ombesörja sålunda en del av renhållningen, som för tätt bebyggda orter varit och alltjämt
är ett svårlöst problem. Följande data ge ett gott begrepp om huru densamma tidigare
gestaltat sig.
Första
anläggn.
år
Total
anl.-kostn. vid
1928 års
utgång
kronor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>