Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Historik - Avloppsvattnets avledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
VATTENBYGGNADER.
I Nürnberg beslöts år 1490 att på stadens bekostnad anställa en man med uppgift
att från gatorna uppsamla och bortfrakta döda svin, hundar, kattor, höns och råttor
m. m.
År 1641 förbjöds i Berlin att låta svinen springa omkring på gatorna. Dessutom
fattades år 1671 beslut om att befria gatorna från smutsanhopningar genom att ålägga
varje bonde, som for in i staden, att från gatorna uppsamla och ur staden bortfrakta
ett lass med avfall!
I Paris beslöts år 1666 en fullständig rensopning av gatorna, och till minne av denna
märkliga händelse präglades två medaljer.
I Sverige liksom flerstädes på kontinenten samlades alla avfallsprodukter i en grop
på husets tomt. Gropens väggar voro antingen oklädda eller ock klädda med sten eller
trä. Över denna grop byggdes avträden, så att latrinen föli direkt i densamma. Till
gropen bars avfall från köken och en del av avloppsvattnet, som icke hälldes ut i
rännstenen. Sådana voro förhållandena i ett flertal svenska städer, då
hälsovårdsstadgan år 1874 tillkom. Denna föreskrev bland annat, att latrin skulle uppsamlas i täta
och lätt flyttbara kärl, ställda på täta underlag, liggande högre än den angränsande
markens yta, samt att avfallsämnena icke finge uppläggas inne i staden, ej heller
förvaras så länge, att de komme i jäsning eller ruttnade. Bestämmelserna frambringade
en organisering av avfallsämnenas borttransport, varur städernas renhållningsverk så
småningom utvecklades.
Redan före hälsovårdsstadgans tillkomst hade dock några av de större städerna
mer eller mindre väl ordnade renhållningssystem.
Avloppsvattnets avledande.
Olika slag och mängd av avloppsvatten. De olika slag av avloppsvatten, som
avledas genom vattenavloppen, äro spillvatten, regnvatten och grundvatten.
Då man i detta sammanhang talar om avloppsvattnets mängd, avses i regel den
momentant högsta avrinning, som kan förekomma, emedan denna blir bestämmande
för ledningarnas dimensioner. Dock spelar även den minsta vattenmängd, som kan
påräknas, roll med hänsyn till ledningarnas självrensning.
Mängden plägar angivas i förhållande till dräneringsområdets storlek genom siffror
för avrinningsintensiteten.
Spillvatten utgöres av förbrukat vattenledningsvatten, såsom skur- och diskvatten,
tvätt- och badvatten. Där vattenklosetter användas, tillkomma även fasta
exkremen-ter. Hit räknas också urin och fabriksvatten.
Spillvattnets mängd är beroende av vattenförbrukning per person och av
befolkningstätheten.
Den förra varierar i Sverige mellan 30 och 250 1/p.d. (liter per person och dygn).
Som normal förbrukning kan 100 1/p.d. anses. Ungefär lika stor är den i Tyskland och
England. I Förenta Staterna är den däremot väsentligt högre. Förbrukningen är
emellertid väsentligt olika under olika årstider och olika veckodagar. I Sverige är största
dygnsförbrukningen ungefär 1.5 gånger medelförbrukningen och minsta
dygnsförbruk-ningen ungefär 0.5 gånger densamma. Likaså är förbrukningen olika under olika tider
av dygnet och uppgår i Sverige vid middagstiden till ungefär dubbla
medelförbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
