Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenavlopp, av Hugo Lindquist - Avloppsvattnets avledande - Avloppsvattnets rening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENAVLOPP. AVLOPPSVATTNETS RENING.
175
Fig. 189 visar en tvärsektion av kloakpumpstationen i Malmö. Pumparna drivas
medelst elektromotorer utom tvenne reservpumpar, som drivas medelst
Dieselmotorer. Utloppsledningen från pumparna är som synes försedd med backventil för att
hindra vattnet att strömma tillbaka till pumpgraven, då pumpningen avbrytes.
En särskilt för mycket flacka dräneringsområden lämplig apparat för
uppfordring av avloppsvatten är den av Shone uppfunna tryckluftej ektorn (fig. 190), vilken
erhållit vidsträckt användning särskilt i England. Den består av en behållare av
gjutjärn, i vilken finnes en flottöranordning för automatisk insläppning av
komprimerad luft. Tillopps- och utloppsledningarna äro försedda med klaffventiler och
anslutas vid apparatens botten. Så snart behållaren är fylld, öppnas
tryckluftventi-len, och vattnet pressas ut genom utloppsledningen medan tilloppsledningens
klaff-ventil tillslutes på grund av övertrycket i apparaten. Då behållaren är tömd, stänges
luftventilen, klaffventilen på utloppsledningen stänges på grund av det yttre
vattenövertrycket, och avloppsvatten tillrinner ånyo genom tilloppsledningen, vars
klaff-ventil öppnas så snart trycket sjunkit inuti behållaren.
Avloppsvattnets rening.
Såsom tidigare framhållits förskriva sig de moderna vattenavloppen från början
och förra hälften av 1800-talet. Dessförinnan samlades avfallsprodukterna i en brunn
på husets tomt, den s. k. latringropen. På 1800-talet kom vattenklosetten i allmänt
bruk och erhöll en popularitet, som de olägenheter den medförde ej förmådde minska.
Till en början leddes avloppet från vattenklosetterna till de ovan nämnda groparna
eller till rännstenar i gatan. Nästa steg i utvecklingen blev införandet av
underjordiska avloppsledningar, mynnande rätt ut i vattendragen. Inom kort tid började
dessas utseende förändras, speciellt i England och Tyskland under den kraftiga
industriella utvecklingen under mitten av 1800-talet.
I och med vattenavloppens införande blevo olägenheterna med
avfallsprodukterna överflyttade trån gatorna till floderna. Följande exempel ger en bild av hur
förhållandena kunde gestalta sig:
I en engelsk flod utvecklades genom förruttnelse av de tillförda föroreningarna
så betydande mängder gas, att barnen brukade roa sig med att antända de från
flodbottnen uppstigande gasblåsorna. Lågorna kunde härvid bli ända till 3 m höga
och dansa fram över vattenytan ända till 100 meter!
Olägenheterna gåvo anledning att tillsätta kommissioner, stifta lagar m. m. Den
förut omfattade uppfattningen att floderna borde avleda avfallsprodukterna
ändrades därhän, att avloppsvattnet om möjligt borde brukas till bevattning eller, där
detta ej lät sig göra, renas före utsläppandet. Så blev reningsfrågan aktuell, och i
detta utvecklingsskede med avseende på avloppstekniken befinna vi oss ännu.
Avloppsvattnets beskaffenhet är och måste vara mycket växlande icke blott vid
jämförelse av vatten från olika städer, utan även vid jämförelse av vatten från
samma stad vid olika tidpunkter. En del är förbrukat för hushållsändamål, en del för
industriella ändamål. Vid kombinerat avloppssystem tillkommer regnvatten från
gatorna och gårdarna. Härav följer, att avloppsvattnets sammansättning blir olika vid
regn- och uppehållsväder, vid olika vattenförbrukning, vid olika gatubeläggning,
varjämte den naturligtvis blir beroende av hur stor del, som kommer från fabriker
samt av vad slag dessa äro m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
