Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenledningar, av Victor Jansa - Vattentillgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
VATTENBYG GNADER.
den vanligen står under tryck, säges den vara artesisk. Fig. 210 visar en ström, som i sitt
övre lopp, mellan a och b, är fri medan den nedanför b är artesisk. I en brunn, som
nedslås mellan a och b, inställer sig vattenytan på samma nivå som det omgivande
grundvattnet. En brunn, som borras mellan c och d, blir självrinnande eller, såsom den på
grund av sitt ursprung brukar benämnas, artesisk.
Det fria utrymme i grunden, som kan utfyllas med vatten, benämnes
hålrumsvo-lym, och brukar i sand- och
gruslager variera mellan 25
och 35 %.
En grundvattenströms
hastighet brukar definieras
såsom förhållandet mellan
den vattenmängd Q, som
pr tidsenhet framströmmar
genom en viss sektion
vinkelrätt mot strömmens riktning
och sektionens yta A (fig. 211).
Kallas hastigheten för v blir
sålunda
a
Fig. 210. Längdsnitt genom en grundvattenström.
Q
v uttrycker vattnets skenbara hastighet, fördelad på hela tvärsektionsarean. Den
verkliga strömhastigheten genom hålrummen är vanligen 3—4 gånger större.
Vattnets rörelse i grunden försiggår efter bestämda lagar och läran om dessa lagar
samt om deras tillämpning vid grundvattenundersökningar kallas hydrologi. För att
rörelse skall äga rum fordras en viss
nivåskillnad, cl. v. s. en viss lutning hos vattenytan.
Under eljest likartade förhållanden är
vattnets strömningshastighet direkt proportionell
mot vattenytans lutning. Matematiskt
ut-tryckes detta förhållande med den av Darcy
uppställda formeln
v — k • J
där v = strömmens (skenbara) hastighet
k = en koefficient, beroende av grundens beskaffenhet
J = vattenytans relativa lutning.
För J = 1 blir v = k. k är sålunda grundvattenströmmens hastighet vid en lutning
hos vattenytan av 1:1 och benämnes genomsläpplighetskoefficient. I mycket
finkor-nigt material, t. ex. lera, kan praktiskt taget ingen strömning förekomma.
Kännedomen om lagarna för grundvattnets rörelse möjliggör beräkning av en
grundvattenströms kapacitet genom observation och analys av de förändringar, som vid
pump-ning ur grundvattenströmmen uppkommer hos dess yta. Följande enkla exempel ge ett
begrepp om de metoder, som komma till användning vid dylika s. k. hydrologiska
undersökningar.
Fig. 212 visar en mellan B och D artesisk grundvattenström, i vilken neddrivits en
brunn vid C. Under naturliga förhållanden framströmmar mellan brunnen C och sjön
Fig. 211. Tvärsnitt genom en
grundvattenström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
