Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenledningar, av Victor Jansa - Vattentäkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
212
VATTENBYGGNADER.
jarder m³ nilvatten kan magasineras. Dess ursprungliga längd och höjd utgjorde
resp. 1 900 m och 25 m, och år 1911 påbyggdes den till 30 m höjd. Den bevattningsbara
jordens värde beräknas genom denna dammbyggnads tillkomst hava undergått en
värdestegring av ungefär 1 miljard kronor.
Reservoardammar, enbart avsedda för vattenledningsändamål, anlades först i
slutet av 1800-talet. Numera finnes ett stort antal dylika dammar i Tyskland (den
första fullbordades 1891), Frankrike, England, Österrike m. fl. länder.
Bland amerikanska reservoardammar för vattenledningsändamål må nämnas den
nya Crotondammen för New York, vilken är 90 m hög, har ett vattendjup av 70 m och
Fig. 223. Shoshonedammen, tvärsektion.
rymmer 120 millioner m³. Som jämförelse må nämnas, att Stockholm år 1924
förbrukade c:a 20 mill. m³.
Fig. 222 visar en tvärsektidn av Crotondammen. Sektionen är typisk för ett stort
antal dammar av detta slag. Reservoardammar utföras nämligen i huvudsak på två
olika sätt, beroende av dammställets beskaffenhet.
Är dalgången mycket bred eller grunden mindre motståndskraftig bygges dammen,
så att den genom sin tyngd förmår uthärda vattentrycket. Dylika dammar kallas
därför även gravztationsdammar. Den ovannämnda Crotondammen är utförd enligt denna
princip.
Är dammstället däremot smalt och grunden av utmärkt beskaffenhet kan det bliva
ekonomiskt att utföra dammen såsom ett valv, vars anfang stöda mot dalens sidor.
En sådan damm benämnes valvdamm. Genom denna anordning kan materialets
mot-ståndsförmåga mot tryck långt bättre utnyttjas än vid gravitationsdammar, och dammens
tvärsektion kan göras mindre, varigenom betydande besparingar kunna uppnås. Bland
större valvdammar må nämnas den år 1910 färdigbyggda Shoshonedammen i
Wyo-ming, vilken har en höjd av 100 m (fig. 223).
Även i vårt land har ett antal valvdammar utförts, ehuru icke för
vattenledningsändamål. Exempel härpå utgöra dammarna vid Gideå-Backa och Gullspång.
Reservoardammarna tillhöra ingenjörens mest ansvarsfulla byggnadsverk, ty
deras instörtande kan medföra de fruktansvärdaste förödelser. Icke desto mindre har
ett stort antal dylika olyckor inträffat. Den hemskaste av dem alla skedde år 1889,
då en 22 m hög jorddamm vid Johnstown i Pennsylvanien rasade på grund av otill-
Fig. 222. Crotondammen, tvärsektion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
