Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenledningar, av Victor Jansa - Vattentäkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 VATTENBYGGNADER.
ütgöres det vattenförande lagret av grov sand eller grus kan man ur en rörbrunn,
som är öppen endast i sin nedre ända, uppfordra betydande vattenmängder. I fin sand
blir det nödvändigt att öka inströmningsarean och att hindra sand att intränga i
brunnen och tillstoppa densamma. I sådant fall förses brunnens nedre ända med ett silrör,
bestående av ett rör med perforerade väggar, vanligen omgivet av en silduk av metall,
vars fria maskvidd bestämmes av det vattenförande lagrets kornstorlek. Silrörets nedre
ända tillslutes.
En rörbrunn, som är försedd med silrör, kan givetvis icke nedslås på samma sätt
som den släta rörbrunnen. För att nedföra densamma måste man först nedslå ett
jo-derrör av större diameter än silröret. Genom provtagningar och provpumpningar under
Fig. 230. Spolmejsel för
rörbrunnsborrning.
Fig. 231. Rörbrunnsborrning
enligt teleskopmetoden.
foderrörets neddrivande inhämtas den kännedom om grundens beskaffenhet, som
erfordras för bestämning av silrörets längd och sildukens fria maskvidd. Sedan rörbrunnen
med sitt silrör nedförts till sin plats uppdrages foderröret antingen helt och hållet för
att kunna användas ånyo, eller också lyftes det endast så högt, att dess nedre ända
kommer ovanför silröret, där det kvarlämnas för att kunna användas i händelse silröret
tilltäppes och behöver upptagas för rensning.
Man kan även använda själva brunnen såsom foderrör. Silröret förses därvid
upptill med en gummitätning, som förhindrar sandens inträngande i foderröret sedan detta
lyfts ovan silrörets perforerade del. För silrörets nedförande i foderröret användes ett
smalare lyjtrör, som genom en speciell skruvförbindning är förenad med silröret.
Sedan det sistnämnda bringats till sitt bestämda läge och foderröret lyfts till avpassad
höjd avskruvas lyftröret.
En metod, som på senare tid kommit till användning vid borrning av djupare
grövre brunnar visas schematiskt av fig. 231. Är brunnens diameter exempelvis bestämd
till 250 mm, nedslås först ett 350 mm foderrör till ungefär tredjedelen av det djup, till
vilket brunnen skall nedföras. Inuti detta rör nedslås därpå ett 300 mm rör ytterligare
ett ungefär lika långt stycke, varpå slutligen 250 mm röret neddrives. Sedan brunnen
färdigställts uppdragas de yttre foderrören, varefter de ånyo kunna användas. Genom
denna metod minskas motståndet vid rörens neddrivning. Denna brunnsborrningsmetod
kallas teleskopmetoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
