Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenledningar, av Victor Jansa - Ledningar och rörnät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VATTENLEDNINGAR. LEDNINGAR OCH RÖRNÄT.
247
Ledningar och rörnät.
Ledningar. Ledningar för vattenledningsändamål kunna, både vad material och
utförande beträffar, vara av mångahanda slag. I ett kommunalt rörnät användas
visserligen nästan uteslutande cirkulära rör av gjutjärn, men huvudledningen, d. v. s. den
ledning, som överför vattnet från vattentäkten till
rörnätet, kan dessutom vara utförd av smidesjärn,
stål, betong, trä m. m. och förutom den vanliga
cirkulära tvärsektionen hava andra för särskilda
förhållanden mera lämpade sektionsformer. Man skiljer mellan
öppna eller rännjormiga och slutna eller rörjormiga
ledningar.
Då vatten framströmmar genom en ledning,
uppkommer friktion mellan vattnet och ledningens
väggar samt virvelrörelser eller inre friktion i
vattenmassan, varigenom motstånd förorsakas mot vattnets
rörelse. Ju större vattenhastigheten är, desto större
blir också motståndet. Till övervinnande av detsamma
erfordras vid öppna ledningar en viss lutning hos vattenytan, vid slutna ledningar en
viss tryckskillnad mellan ledningens ändpunkter.
För beräkning av motståndet i både öppna och slutna ledningar användes den av
Chezy uppställda grundekvationen
P
Q = A . v = A • c )/RI
där (jfr fig. 271)
Q = den pr tidsenhet framströmmande vattenmängden, uttryckt i m³/s;
A — våta tvärsektionen, i m²;
v = strömningshastigheten, i m/s;
R = hydrauliska medeldjupet, i m;
= A : p, där
p = våta perimetern, i m;
Z = trycklinjens lutning = tryckförlusten pr längdenhet av ledningen; samt
’ c = en koefficient, vilken enligt Hessle kan sättas
= k(i +0.5 ^R), där,
k = en av beskaffenheten hos ledningens väggar beroende koefficient, som för
vattenledningsrör kan sättas = 50.
För en ledning med cirkulär tvärsektion och diametern d, uttryckt i m, är
d
Ttd2
A = ~, p = n ’d och följaktligen R = varför för vattenledningsrör
grundekvationen övergår till formeln
0 __ ____
Q = — V d6 • \l, varav
O
64 Q3
Z = ~ - • —, där c =
TE2 c2 d5
Fig. 271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
