Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenledningar, av Victor Jansa - Ledningar och rörnät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
VATTENBYGGNADER.
Exempel: Om Q = 0.006 och. d = O.ioo, blir c = 54.0 och I = O.oos, d. v. s. i en
100 mm ledning framkallar en framströmmande vattenmängd av 6 1/s en tryckförlust
av 0.8 m på 100 m ledningslängd.
Av ovannämnda slutekvation framgår, att tryckförlusten är direkt proportionell
mot kvadraten på den per tidsenhet framströmmande vattenmängden och ungefär
omvänt proportionell mot femte digniteten av ledningens diameter.
Om därför i ovanstående exempel vattenmängden fördubblas till 12 1/s blir
tryckförlusten 4 ggr så stor eller 3.2 m på 100 m ledningslängd.
Förorsakar således en ökning av vattenmängden en avsevärd stegring av
tryckförlusten, så har redan en jämförelsevis ringa minskning av ledningsdiametern en ännu
mycket kraftigare verkan. Om — t. ex. genom rostbildning — diametern minskas från
100 mm till 75 mm, ökas tryckförlusten mera än 4 ggr eller, närmare bestämt, för 6 1/s
till 3.5 m och för 12 1/s till 13.9 m på 100 m ledningslängd.
Fig. 272. Muffrör.
Fig. 273. Flänsrör.
Jämte Chezy’s vattenhastighetsformel finnas nyare sådana, som anses ännu
tillförlitligare.
öppna ledningar användas i Sverige sällan för vattenledningsändamål. Bland större
anläggningar må nämnas de romerska akvedukterna.
I enklaste fall utföres den öppna ledningen såsom en grävd eller sprängd kanal.
Är grunden genomsläpplig och vattentillgången knapp, brukar man bekläda kanalens
slänter och botten med betong, öppna ledningar av trä, s. k. flottningsrännor,
användas i Sverige allmänt för timmertransport. Till skydd mot nötning bruka de ofta
invändigt beklädas med plåt.
Slutna ledningar utföras såsom redan nämnts vanligen av gjutjärn. Ledningar,
som skola nedgrävas i jorden, och över huvud taget sådana ledningar som sällan
behöva isärtagas, utföras av muffrör (fig. 272), medan ledningar inuti reningsverk,
pumpstation o. s. v., vilka stundom måste söndertagas, vanligen utföras av flänsrör (fig. 273).
Muffen förses med en blyränna, d. v. s. en rännformig fördjupning inuti muffen nära dess
ytterända, och rörets slätända utbildas med en centreringsring.
Det äldsta och alltjämt vanligaste sättet för gjut järnsrörens framställning är
gjut-ning i vertikala formar med muffändan uppåt. Formarna kunna därvid användas
endast en gång. Formkärnan kan icke placeras alldeles exakt i formens centrum, varför
godset icke blir fullkomligt jämntjockt.
Under de senaste åren har en alldeles ny metod utbildats för framställning av
gjut-järnsrör medelst slunggjutning i horisontala, roterande formar. Det flytande järnet
införes vid ena ändan av formen i en liten behållare, ur vilken en jämn ström av järn
utströmmar. Järnbehållaren föres med jämn hastighet genom den roterande formen,
vilken rycker det utflytande järnet med sig, så att det »lindas» upp runt väggarna.
Rotationen fortsättes tills järnet stelnat, varefter röret kan uttagas ur den oskadade
formen. Rören glödgas omedelbart sedan de uttagits. Muffen pågjutes sedan det släta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
