Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Vattenkraftbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. VATTENKRAFTBEGREPPET.
267
Fig. 301. Diagram för bestämning av framrinnande
vattenmängd per tidsenhet, om man känner vattenståndet.
Fig. 302. Nederbördsmätare med
skyddsskärm. För att minska
vindens menliga inverkan vid
nederbördens fall i mätaren, är dess
övre hälft omgiven med en
skyddsskärm.
vattnets ythastighet genom en enkel räkneoperation, och den per tidsenhet framflytande
vattenmängden kan med hjälp av ovan angivna erfarenhetsrön tillnärmelsevis
bestämmas.
Mera noggranna mätningar ske med tillhjälp av instrument, s. k. flyglar. Dessa äro
så beskaffade, att vattnets hastighet angives genom den rotationshastighet, som
vattenströmmen kan bibringa en å
apparaten anbringad propeller
eller ett skovelhjul. Fig. 299
och 300 visa flyglar av olika
typer. Flygeln är antingen
fäst å en stång eller upphängd
i en lina. Vanligen finnes en
kontaktanordning påverkande
en elektrisk strömkrets, till
vilken en ringklocka kopplas,
vilken ringer så snart
propellern snurrat ett visst antal
varv. Genom tidtagning kan
därvid beräknas, hur fort
propellern roterar, d. v. s. hur stor vattnets hastighet är i ifrågavarande punkt. Om ett
gott resultat skall erhållas måste ett stort antal mätningar utföras i samma tvärsektion
och på olika djup, vilket arbete underlättas genom automatiskt registrerande flyglar.
Den i ett vattendrag framrinnande vattenmängden
växlar som känt med vattenståndet. I stort sett svarar
mot ett visst vattenstånd en viss vattenmängd. (Det är
dock uppenbart, att exempelvis isdämning eller riklig
vegetation föranleder avsevärda rubbningar i detta
förhållande.) Genom vattenmängdsmätningarna utrönes
vattenföringens storlek vid ett visst vattenstånd, och
det är tydligt, att ett flertal mätningar vid olika
vattenstånd måste göras. Mätningarna äro i regel besvärliga
att utföra, men tack vare den motsvarighet, som råder
mellan vattenstånd och vattenmängd, erhålles — sedan
ett lämpligt antal vattenmängdsmätningar blivit utförda
— den sedermera för varje dag framrinnande
vattenmängden endast genom att observera och anteckna
vattenståndets variationer. Man utväljer ett relativt lugnt
ställe i vattendraget, där man kan förutsätta, att
vattenstånden icke nämnvärt påverkas av ojämnheter i
vattenframsläppningen från ovanför liggande verk eller
dämning från nedanför liggande verk. Här uppsättes en
pegel (= vattenståndsskala) med 0-punkten under den
lägsta vattenyta, som kan tänkas uppstå. Vid lämpliga tillfällen och skilda vattenstånd
utföras sedan på närbelägen plats vattenmängdsmätningar, och upprättas med ledning
av dessa en s. k. avbör dnings- eller avrinning skurva, vilken i diagramform framställer
sambandet mellan vattenstånd och vattenmängd. Exempel på en sådan kurva visas
i fig. 301. För framkonstruerande av denna kurva hava uppmätningar av
vattenmäng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
