Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Vattenkraftbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
VATTENBYGGNADER.
den gjorts vid 4 olika vattenstånd, å diagrammet utmärkta med ringar. Med hjälp
av en sådan kurva kan man uppenbarligen bestämma vattenmängden, som
fram-rinner, enbart genom avläsningar å pegeln och kurvan. Ofta förefinnas
vattenstånds-observationer sedan många år tillbaka, och man kan då lika lätt beräkna även den
dagligen under alla dessa år
framflutna vattenmängden.
Endast genom sådana här
ovan omnämnda direkta
vatten-mängdsmätningar och under
en längre tidrymd utförda
vat-tenståndsobservationer, kan
man få en tillförlitlig
föreställning om ett vattendrags
avrin-ningsf örhållanden.
Ofta är det emellertid
angeläget att inom kort tid
påbörja utbyggnader i
vattendrag, där observationerna äro
ofullständiga, eller till och med
helt saknas. Man är då
nödsakad att på annat sätt
uppskatta vattenmängden.
Vanligen sker detta genom
jämförelse med närliggande, till
storlek och
nederbördsförhållan-den ungefär likartade
vattendrag.
I de flesta civiliserade
länder hava mätningar av
nederbörden å ett flertal platser ägt
rum sedan lång tid tillbaka.
Nederbörden uppsamlas i neder-
bördsmätare (exempelvis av den typ som visas i fig. 302), uppmätes dagligen och
rapporteras till statens meteorologiska anstalter, som publicera de sålunda erhållna
uppgifterna. Om ett antal lämpligt belägna platser, försedda med nederbördsmätare, finnas
inom vattendragets nederbördsområde, kan den tillförda nederbörden med
tillfredsställande noggrannhet beräknas.
Härvid är dock att märka att den vattenkvantitet i form av regn, snö, dagg eller
dimma, som från atmosfären tillföres nederbördsområdet, icke på långt när avrinner
genom floderna till havet. Huru stor del av nederbörden, som genom floderna avrinner,
är beroende på ett flertal faktorer såsom markens och vegetationstäckets beskaffenhet,
sjöareal, avdunstningsförhållanden m. m. Även för samma område växlar förhållandet
mellan nederbörd och avrinnande vattenmängd år från år och under årets lopp och
kan icke generellt angivas. Man måste alltså fastslå, huru stor del som avrinner, och
detta bör helst utrönas genom vattenmängdsmätningar, men kan även tillnärmelsevis
uppskattas med ledning av erfarenheter från andra vattendrag. Förhållandet mellan
avrinningen och nederbörden kallas avrinning skoefficienten. Dess storlek är mycket
Fig. 303. Vattenståndsvariationer i en del svenska
vattendrag. (Avståndet mellan horisontallinjerna motsvarar 1 meters
vattenhöj d.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
