Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Vattenkraftbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. VATTENKRAFTBEGREPPET.
269
växlande. Sålunda ha de skånska floderna endast 30 % avrinning, under det att
avrin-ningskoefficienten i fjälltrakterna uppgår ända till 75 %. Den genomsnittliga
avrin-ningskoefficienten är för vårt land omkring 60 %.
Kännedomen om nederbördens storlek giver oss ett begrepp om »WeZavrinmngen
under en längre tidsperiod. För ett kraftverk äro emellertid växlingarna i vattenföringen
av avgörande betydelse, och speciellt är lågvattenföringen av intresse. En viss
lagbundenhet beträffande medelavrinningen och övriga karakteristiska vattenföringar råder
emellertid, och man kan med ledning av kända förhållanden i andra vattendrag med liknande
klimatiska och geografiska betingelser med rätt stor sannolikhet sluta till det
ungefärliga förloppet av vattenmängdsväxlingarna och deras relativa storlek.
Vattenmängdens variationer. Vattenmängdens mer eller mindre
jämna fördelning under året är av avgörande betydelse för möjligheten att utnyttja
flodernas vattenkrafttillgångar. Av ekonomiska skäl kan nämligen endast en
vattenkvantitet, som är tillgänglig under större delen av året, tillvaratagas.
Känt är, att vattenståndet — och därmed vattenmängden — i hög grad växlar i
våra svenska vattendrag. En god uppfattning härom erhålles av fig. 303 visande
vatten-ståndsvariationer i en del svenska vattendrag. De skarpast framträdande växlingarna
äro beroende på avsmältningen av den under vintertiden magasinerade snön. Med
vårt lands skiftande klimat bliva förhållandena givetvis olikartade i landets
nordliga och sydliga delar. Som allmän regel gäller, att högvattenperioderna inträffa
om våren samt ofta ett om ock mindre utpräglat högvatten om hösten i samband med
höstnederbörden och den minskade avdunstningen. Lågvattenperioderna uppträda på
senvintern i landets norra del och om sommaren i dess södra del på grund av den då
rådande stora avdunstningen. Beträffande den inbördes storleken mellan dessa hög- och
lågvatten samt normala tidpunkterna för deras uppträdande råda stora skiljaktigheter,
vilket framgår av diagrammen och av nedanstående tabell 1.
Tabell 1. Karakteristiska vattenstånd i en del svenska^vatteudrag (medeltal för längre
tidsperioder).
+ betecknar över, — under normalt vattenstånd.
Vattendrag och plats [-Vinterlågvatten Vårhögvatten Sommarlågvatten Hösthögvatten Vinterhögvatten-] {+Vinter- lågvatten Vår- högvatten Sommar- lågvatten Höst- högvatten Vinter- högvatten+} Variation i cm
[-Datum-]
{+Da- tum+} cm [-Datum-] {+Da- tum+} cm [-Datum-] {+Da- tum+} cm [-Datum-] {+Da- tum+} cm [-Datum-] {+Da- tum+} cm [-normal absolut-] {+nor- mal abso- lut+}
Luleälv vid Trångfors . — 166 7» + 273 27o + 5 24/ /10 + 28 — — 439 590
Skellefteälv vid Kusfors 2/< — 81 7» + 149 19/9 + 11 26/ /9 + 50 — — 230 355
Umeälv vid Vännäs . . "A — 118 *7. + 297 2o/9 — 11 16 / /10 + 15 — 420 604
Indalsälven vid
Bomsund — 118 8/« + 261 7» — 16 19/io + 44 — — 384 536
Ljusnan vid Edänge . . 28/3 — 67 ”1» + 222 *ls — 25 710 + 61 — — 297 439
Dalälven vid ö.
Älv-karleö — 102 27/5 + 180 */9 — 45 23/ /10 + 63 — — 286 489
Byskeälv vid Myrheden ^4 — 40 + 69 3Vs — 31 12 1 /10 + 3 — — 141 238
Fyrisån vid Uppsala . . — 30 + 103 26/s — 33 "/n + 30 — — 156 290
Emån vid Järnforsen . “/2 — 12 “A + 94 m/8 — 54 711 + 16 "/i + 56 156 250
Helgeån vid Hönjebro . — 8 7* + 39 28/8 — 35 24/ /lO + 16 18/i + 37 85 130
Nissan vid Johansfors . SO/ / 2 — 19 74 + 69 ■7a — 57 1O/ /lO + 55 “/> + 68 145 193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
