Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Världens vattenkrafttillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. VÄRLDENS VATTENKRAFTTILLGÅNGAR.
273
platå. Från denna högplatå, med utlöpare ända bort till Kaspiska och Svarta haven, sluttar
landet åt norr ned mot de sibiriska tundrorna och åt söder mot Indiska oceanen. Det
nordliga av dessa områden tillhör världens regnfattigaste, under det att det sydliga räknas som
ett av de nederbördsrikaste områdena i världen. Under det att nederbörden i större
delen av Sibirien icke uppgår till 250 mm pr år, kan inom stora delar av landet söder om
högplatån, vari inbegripas västindiska öarna, inregistreras en nederbörd av 2 000 mm
och inom smärre områden, såsom i trakten sydost om Himalaya, intill 10 000 mm. Största
delen av nederbörden faller under regnperioden. Så t. ex. beräknas nederbördsmängden
under tiden från mitten av juni till mitten av september i trakten av Bombay till
4 400 mm.
Ehuru Asien är nära dubbelt så stort som Afrika har det icke ens hälften så stora
vattenkrafttillgångar. Endast en ringa del av dessa är utnyttjad. Av de i tabellen
såsom utnyttjade uppgivna 2 100 000 hkr komma c:a 1 750 000 hkr på Japans andel.
I världsdelen i övrigt äro vattenkrafttillgångarna alltså praktiskt taget outnyttjade.
N o r d-A m e r i k a intager tredje rummet ifråga om vattenkrafttillgångarnas
storlek. Västra delen av denna kontinent är en högplatå, begränsad i väster av
Paci-ficbergen och i öster av Klippiga bergen, vilka sträcka sig från Alaska till Panama. I
övrigt är kontinenten flack, vilket särskilt gäller dess centrala delar. Ett undantag
utgör dock det smala och bergiga Appalackianhöglandet, som sträcker sig parallellt med
östkusten från St. Lawrenceflodens mynning i norr till Mexikanska golfen i söder.
Nederbördsförhållandena å västkusten äro mycket växlande. Sålunda uppgår
nederbörden i området norr om San Francisco i norra Washington ända till 2 250 mm
pr år och i Brittiska Columbia å vissa platser till 4 000 å 5 000 mm, under det att söder
om San Francisco intill nedre Kalifornien nederbörden är ytterst obetydlig. Ännu längre
söder ut tilltager den och uppgår i södra Mexico och Central-Amerika till 1 500 mm pr
år. I området öster om Klippiga bergen är nederbörden 250 till 500 mm, räknat till
Manitoba, Syd-Dakota och västra Kansas. över större delen av området öster om
Mississippi är nederbörden 1 000 till 1 500 mm inom Förenta staterna och 500 till 750 mm
i Kanada.
Såsom en följd av rådande höjd- och nederbördsförhållanden står den övervägande
delen av Nord-Amerikas vattenkraft att finna å västkusten norr om San Francisco och
i höglandet vid östkusten, medan de centrala delarna äro sämre lottade.
Enligt tabellen är c:a x/4 av Nord-Amerikas vattenkrafttillgångar utbyggda. Av den
i Förenta staterna tillgängliga vattenkraften är c:a x/3 utbyggd.
S y d-A m e r i k a får i topografiskt avseende sin karaktär av Andernas väldiga
bergskedja, som, sträckande sig längs hela västkusten, har en medelhöjd av över 4000
m och äger bergstoppar, som uppnå nära 7 000 m höjd.
Nederbörden i Syd-Amerika är mycket riklig med undantag dock för tvenne smärre
områden. Det ena är en smal landremsa på Andernas västra sluttning, som sträcker
sig från Perus norra gräns till mitten av Chile, det andra ett bälte på östra sluttningen
av Anderna, utbrett längs hela västra gränsen av Argentina, över en stor del av
Syd-Amerika är nederbörden 2 000 mm pr år eller mera.
Största delen av Syd-Amerikas vattenkraft finnes inom tvenne jätteflodområden,
nämligen Amazonflodens och La Plataflodens. Amazonflodens totala vattenkraft
beräknas utgöra 16 000 000 hkr. La Platafloden består egentligen av två huvudfloder,
Paranå- och Uruguayfloderna, vilka förena sig omedelbart före utmynnandet i havet.
Paranåfloden är Syd-Amerikas från vattenkraftsynpunkt viktigaste flod. Å den sträcka,
18—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
