Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Världens vattenkrafttillgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
VATTENBYGGNADER.
där floden utgör gräns mellan Brasilien och Paraguay, ligger det största fallkomplexet,
Sete Quedas-fallen (»De sju fallen»), med en effekt av c:a 30 000 000 hkr. Nedanför
dessa fall tillstöter en biflod Iguassü, vilken, på den sträcka, där den utgör gräns mellan
Brasilien och Argentina, bildar de beryktade Iguassüjallen med en fallhöjd av 70 m
och en effekt av 325 000 hkr.
Den utnyttjade vattenkraften i Syd-Amerika uppgår icke till 1 % av de tillgängliga
krafttillgångarna.
Australiens fastland har, ehuru dess storlek närmar sig Förenta
staternas, mycket små vattenkraftresurser. Halva ön har en höjd av mindre än 300 m och
endast några få toppar och smala bergskedjor i östra delen nå en höjd av 600 m.
Nederbörden är knapp. Endast å ett smalt bälte längs östra och norra kusterna kan en riklig
nederbörd registreras. Nämnvärda vattenkrafttillgångar förekomma endast i
bergstrakterna längs östra kusten, men kostnaden för deras exploatering är i allmänhet så hög,
att inga kraftanläggningar kommit till stånd.
Avsevärt gynnsammare i vattenkraftavseende ställer sig en hel del av de
Australiska öarna. I främsta rummet står härvidlag Nya Guinea och Nya
Zeeland till följd av rådande topografiska och klimatiska förhållanden.
En stor del av Europa har mindre höjd än 300 m över havsytan. Höglänta
områden finnas å skandinaviska halvön, längs östra randen av europeiska Ryssland och i
ett brutet bälte längs södra delen av kontinenten från Kaukasiska bergen till Spanien.
Nederbördsmängden är i stort sett riklig; de enda större områden med mindre än 500
mm finnas i östra och norra Ryssland och i vissa delar av Finland, Sverige och Spanien.
Europa äger mer än en tredjedel av hela världens utbyggda vattenkraft och står därmed
i andra rummet bland världsdelarna i detta avseende; främst står Nord-Amerika med
hälften av all utbyggd vattenkraft.
Med avseende på storleken av den utbyggda vattenkraften kommer Italien först
med 2 300 000 hkr, därefter följa i nu nämnd ordning: Frankrike (2 000 000),
Norge (1 900 000), Schweiz (1 850 000), Sverige (1 456 000) och Tyskland (1 100 000)
— siffrorna avse som nämnt förhållandena vid 1926 års slut. I övriga stater äro endast
mindre kraftbelopp utnyttjade. Beträffande förhållandet mellan utbyggd och tillgänglig
vattenkraft i nämnda stater står Schweiz i ett rum för sig med 75 %, därefter kommer
Italien med 60 %, Tyskland med 50 %, Frankrike med c:a 40 % samt Sverige och Norge
med i runt tal 20 %.
Såsom framgår av ovanstående utnyttjas än så länge endast en ringa del, omkring
7 %, av världens totala vattenkrafttillgångar. Med hänsyn till förefintliga möjligheter
att hushålla med vattnet, kunna maskiner installeras för ett betydligt större kraftbelopp
än som svarar mot den i floderna dygnet runt framrinnande vattenmängden (jfr sid.
270). Den nu utbyggda vattenkraften torde därför icke motsvara mer än c:a 3 % av den
tänkbara utbyggnaden. — överslagsberäkningar hava givit vid handen, att världens
vattenkrafttillgångar uppgå till nära 4 gånger större belopp än all den för närvarande i
världen med tillhjälp av vattenkraft och olika slags värmekraftmotorer producerade
maskinella kraften.
Sveriges vatteukrafttillgångar. Sverige har till övervägande del höglandsnatur,
om med högland betecknas trakter belägna 200 m och mera över havsytan. Nästan
hela Norrland och övervägande delen av norra Svealand utgöras av ett sammanhängande
högland, vilket på gränsen mot Norge bildar en markerad bergrygg, Kölen, med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
